Förändringar i jordens klimat tillsammans med miljöförstörningen är det som oroar oss svenskar mest enligt den SOM-undersökning som presenterades i april. Bland våra ungdomar är många oroliga för vad klimatförändringen kommer att få för konsekvenser, vi hör hur de säger att de har klimatångest.
Partiernas klimatpolitik bör därför vara ett av de viktigaste områdena inför valet. Detta speciellt med tanke på att Riksdagen i juni 2017 antog ett Klimatpolitiskt ramverk som innehåller fastlagda klimatmål och en klimatlag som trädde i kraft 1 januari i år. 2030 ska utsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent, flyget undantaget. 2045 ska Sverige ha netto-noll utsläpp, dvs utsläppen ska balanseras av de upptag av växthusgaser som t.ex. växtligheten tar upp. Klimatlagen säger att regeringen varje år ska presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen, och för varje mandatperiod ta fram en handlingsplan som visar att klimatmålen kan uppnås.
Sverige har även skrivit under Parisöverenskommelsen som innebär att vi ska bidra till att den globala temperaturhöjningen inte blir högre än 2 grader och med inriktning mot 1.5 grader. Här är det förstås alla utsläpp av växthusgaser som vi orsakar som behöver minska, t.ex. när vi flyger till andra länder, konsumtionsvaror som produceras i andra länder.
Vi ska väl kunna utgå från att alla partier följer de lagar som har beslutat i Sveriges Riksdag? Fråga därför de olika partiernas representanter, när de är ute i valrörelsen på gator och torg, om de har en klimatpolitik som uppfyller de beslutade klimatmålen och vilka åtgärder som de avser att vidta.