Klarar sig Norrköpings skolor utan fler lokaler?

Moderaterna i Norrköping, med Sophia Jarl i spetsen, har i dagarna gått ut med att kommunen kommer lägga ned förskolor och skolor på grund av sviktande elevunderlag och höga lokalkostnader.

Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) får frågor från en C-politiker om behovet av utbildningslokaler i Norrköping.

Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) får frågor från en C-politiker om behovet av utbildningslokaler i Norrköping.

Foto: Thomas Möller

Debatt2023-03-28 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men i rapporten om planeringsförutsättningar för Utbildningsnämndens verksamheter år 2024 – 2033, som nämnden fick ta del av på nämndsammanträdet den 15 mars, framgår det att antalet barn i grundskoleåldern ökat kraftigt de senaste åren och att det beräknas öka fram till 2024 då kommunen kommer ha cirka 250 fler barn än vid slutet på 2021. 

Antalet födda barn förväntas också öka under kommande år om man jämför med den senaste femårsperioden och inflyttningen till kommunen är högre än utflyttningen, vilket gör att Norrköpings kommun bedöms ha en fortsatt positiv befolkningsutveckling de närmaste tio åren. 

Det är också mindre än ett år sedan som behovet av platser för korttidstillsyn blev så akut att KFUM kastades ut från Strömvillan, trots att Utbildningsnämnden fick indikationer på att huset inte var lämpligt för korttidstillsyn. När jag vid flera tillfällen frågade om det inte fanns någon annan lokal som kunde användas för ändamålet så fick jag till svar att det inte fanns, eftersom Utbildningskontoret lider stor brist på lokaler. Nu när Strömvillan bedömts vara olämplig för unga så finns det heller ingen ersättningslokal där verksamheten kan förläggas utan istället ska det byggas paviljonger på tomten framför huset, med en kostnad på drygt 683 000 kronor i månaden. Utifrån detta undrar jag om det verkligen är så att Utbildningsnämnden klarar sig med färre lokaler?