Kärnkraftens problem är långtifrån lösta

Väderberoendet kan balanseras genom att producera vätgas när det är överskott på el. Att trygga elförsörjningen genom sol-, vind-, vätgas och metan är mycket mera ekonomiskt, miljöanpassat och säkrare än kärnkraft.

Debattörerna hävdar att kärnkraften är mycket mer väderberoende än vad som sägs. På bilden ser vi Forsmarks kärnkraftverk.

Debattörerna hävdar att kärnkraften är mycket mer väderberoende än vad som sägs. På bilden ser vi Forsmarks kärnkraftverk.

Foto: Nicklas Kihlberg

Debatt2022-09-08 07:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kärnkraftens klassiska problem är långt ifrån lösta. Det finns över 400 kärnkraftverk i drift i 38 länder. Men ingenstans finns slutförvar för kärnkraftens högaktiva avfall. Finland och Sverige har kommit längst, men det finns ingen lösning som bygger på beprövad erfarenhet eftersom det högaktiva avfallet måste hållas avskilt i hundratusentals år. Sveriges kärnkraft har hittills skapat över 7 000 ton.

Övriga säkerhetsproblem nämns väldigt lite trots den pågående ryska terrorinvasionen av Ukraina. Europas största kärnkraftsanläggning i Zaporizjzja är ockuperad av rysk militär, som använder området som en skyddad bas.

Trots att Sverige exporterar mycket el behöver produktionskapaciteten byggas ut. Elbehovet kommer öka väsentligt särskilt för fossilfri stålframställning, hybritstål. Att uppdatera de avställda kärnkraftverken, så att de uppfyller dagens säkerhetskrav är alldeles för dyrt och att byggas nya kärnkraftverk tar för lång tid och blir för dyrt. 

Sverige bör i stället satsa helt på ”förnybar” elproduktion med solpaneler och vindverk, som är beprövad och konkurrenskraftig teknik. Väderberoendet kan balanseras genom att producera vätgas när det är överskott på el. Att trygga elförsörjningen genom sol-, vind-, vätgas och metan är mycket mera ekonomiskt, miljöanpassat och säkrare än kärnkraft.