Judehat är åter ett allvarligt problem i Sverige

Vår utgångspunkt är att värna och försvara frihet, människovärde och demokrati!

I morgon 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945 för 75 år sedan.

I morgon 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945 för 75 år sedan.

Foto: SUB/TT

Debatt2023-01-26 09:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag samlas människor över hela världen i en årlig manifestation för att hedra den internationella minnesdagen för Förintelsens offer och befrielsen av förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Omkring 11 miljoner människor mördades under Förintelsen.  6 miljoner av dem var judar. Dessutom mördades romer, homo-, bi- och transpersoner, personer med funktionsnedsättning, journalister, forskare och andra människor som kom i nazisternas väg. Förintelsens konsekvenser var och är mänskligt förödande. Antisemitism och rasism ökar idag. Både i vårt land och runt om i världen. Judehat är åter ett allvarligt problem i Europa och Sverige. Och tyvärr visar antisemitismen sitt ansikte i Norrköping genom angrepp på synagogan och även hot mot judar i vår stad. Något vi starkt måste ta avstånd ifrån och motverka. I FN:s stadga för de mänskliga rättigheterna står i den första artikeln : "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Den artikeln berättar att antisemitismen och rasismen inte hör hemma i våra samhällen var vi än bor eller lever. Tillsammans måste vi stå upp mot hatet. Hat, vare sig det handlar om antisemitism eller rasism, drabbar inte bara de människor som utsätts, även vår demokrati och människovärdet hotas. Judehatet i Tyskland, som eskalerade till Förintelsen, var den yttersta konsekvensen av det som började med diskriminering av människor på grund av deras ursprung. Diskrimineringen tilltog och växte till förföljelse, förtryck och förintelse i dödslägrens gaskammare.

Norrköping har en lång historisk tradition av att möta och ta emot människor som behöver skydd och som flyr från förtryck och från platser där mänskliga rättigheter åsidosätts och inte respekteras. Under 2022 fick vi ytterligare en gång se konsekvenser av krig och hat när Ryssland invaderade Ukraina, ett suveränt land i Europa. Återigen öppnade människor i vår stad sina famnar och Norrköping bidrog till att de ukrainska flyktingarna fick ett gott möte med  vår stad. De behövde praktiskt stöd men framförallt mellanmänsklig förståelse och kärlek. Vi fick se fantastiska insatser och mycket stark vilja att hjälpa från norrköpingsborna. De som kom från koncentrationslägren under eller efter andra världskriget behövde även de vår hjälp och i vår stad de fick en fristad. Här fanns sedan länge också en synagoga. Många stannade kvar, blev Norrköpingsbor och en del av liv och utveckling i staden. Ett öppet demokratiskt samhälle som utgår från allas lika rättigheter utmanas alltid av dem som inte vill ha ett sådant samhälle. Vi får därför inte tystna och vi får inte heller låta oss tystas. En av de människor som stadigt arbetat för att berätta om sitt liv i koncentrationslägren och om nazisternas brott mot mänskligheten är Hédi Fried, en judinna som överlevde Förintelsen och kom som flykting till Sverige. Hon avled 98 år gammal under 2022. Hennes berättelse är nu vårt ansvar att föra vidare. Ikväll den 26 januari tillägnas fackeltåget för demokrati och människovärde, som går från synagogan till den judiska begravningsplatsen, till hennes minne. Kom med du också! Vi samlas kl 17.45. Vår utgångspunkt måste alltid vara densamma - att värna och försvara frihet, människovärde och demokrati!