Redan när jag började läsa debattartikeln (Folkbladet 8 april 2022) från SD i Norrköping förstod jag vad kontentan av deras politik skulle vara: mer resurser till Polisen och höjda straff. Det är mantran som upprepats tillräckligt ofta för att det ska bli sanning. Att skriva att ”samhället måste sätta ned foten och visa att brottsligheten inte accepteras” är ett svagt försök att positionera sig som det enda partiet som är emot brottslighet. Detta stämmer inte. När SD ska lösa skottlossningar är det hårdhandskarna som gäller - dessvärre för SD pekar forskningen åt ett helt annat håll. 
Lösningen är inte att skärpa straffskalan och att skjuta till ytterligare resurser till Polismyndigheten – detta är åtgärder som genomförts de senaste åtta åren. Inte heller är ”bristen på integration” boven i dramat – utan konsekvenserna av klassklyftor och nedskärningarna i välfärden. Forskning har sedan 70-talet pekat mot att ökade klassklyftor leder till sämre folkhälsa, fattigdom och därmed ökad kriminalitet. Senast 2020 publicerade Journal of Economic Structures en kartläggning av 16 FN-länder som påvisar att klassklyftor kan kopplas till ökade nivåer av kriminalitet. 
En rapport från SOU visade att det fria skolvalet resulterat i den högsta segregationen i svensk skola någonsin. Privata aktörer tillåts lägga ned vårdcentraler i utsatta områden för att de inte når vinstmålen. Personer med typiskt ”icke-svenska” namn diskrimineras på arbetsmarknaden. Allt detta resulterar till det utanförskap som ni menar är en ”brist på integration” – och också den kriminalitet som påverkar hela Norrköping. Det är konsekvenser av klassklyftornas ojämlika Sverige.
För att motverka detta utanförskap krävs det att man satsar på förebyggande åtgärder. Skolsegregationen måste brytas genom att alla skolor ska dela på ansvaret att placera elever för en jämn fördelning. Kommunen och regionen ska se över sina verksamheter för att kunna skapa fler jobb för att minska arbetslösheten. Här finns det ett guldläge att införa fasta kontakter inom Vård & Omsorgs-sektorn – något som skulle innebära en trygghet för både anställda och brukare. Polis, socialtjänst, skola och föreningar och fritidsgårdar måste få bättre förutsättningar för att samverka tillsammans.
Så här menar internationell forskning att vi löser kriminalitet – inte endast med hårdhandskarna, utan genom att faktiskt satsa på människor.