Med drygt tre veckor till valdagen sysselsätter frågan om migration fortsatt stora delar av valmanskåren och det politiska kommentatoriatet. Mycket kan sägas, och har sagts, i ärendet. Nedslående nog handlar det inte sällan om spekulationer och känsloyttringar.
Från omfattande undersökningar och handfasta experiment vet vi en hel del om inföddas uppfattningar om invandrare och hur de påverkar deras sakpolitiska ställningstaganden. En färsk amerikansk studie från The national bureau of economic research visar att i alla undersökta länder - även Sverige - så överskattar de svarande antalet invandrare rejält och tror att invandrarna är kulturellt och religiöst mer annorlunda från dem själva än vad som är fallet. Man bedömer även invandrarna som ekonomiskt svagare - mindre utbildade, mer arbetslösa, fattigare och mer beroende av bidrag - än vad verkligheten visar. Missuppfattningarna är störst bland lägre utbildade, de med lågutbildade jobb i invandringsintensiva sektorer samt de som uppger sig rösta till höger. Men resultaten gäller för samtliga grupper.
Experiment visar att enbart genom att få de svarande att associera till invandring så minskar stödet för politisk omfördelning. Omvänt gör korrekt information infödda invånare mer positiva till sådan omfördelning. Kunskap är med andra ord avgörande för hur människor tar sakpolitisk ställning.
Ett konkret exempel på viktig kunskap relaterad till migration är Juseks forskningsrapport som visar att svenska offentliga finanser skulle förstärkas med nära 13 miljarder årligen om utrikes födda akademiker som finns i landet får jobb i nivå med sin utbildning. I dag är 55 000 utrikes födda akademiker överkvalificerade för sina jobb. För att nå dit krävs ökad tillgång till flexibel yrkessvenska, bättre validering av akademisk utbildning, fler platser på kompletterande utbildningar vid universitet och högskola samt stimulerad tillgång till professionella nätverk. Se där något för valdebatten.