Hotet mot kvinnliga politiker ska alltid tas på allvar

Polisen och rättsväsendet behöver rustas med kunskap och resurser för att kunna ingripa mot brotten, och sociala medieföretag måste ta ett mycket större ansvar för sina plattformar.

Camilla Egberth (S) är ordförande för S-Kvinnor i Östergötland.

Camilla Egberth (S) är ordförande för S-Kvinnor i Östergötland.

Foto: Sofia Axelsson

Debatt2022-09-30 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hat och hot mot politiker är ett allvarligt och växande demokratiproblem. Nästan var tredje förtroendevald kvinna på kommun-, region- och riksdagsnivå uppgav att hon utsatts för hot och trakasserier visar BRÅ:s senaste trygghetsundersökning bland politiker. Motsvarande siffra för män är 23 procent. 

Förekomsten av hot och trakasserier ökar framför allt på sociala medier, och kvinnliga politiker får ofta ta emot grövre och mer sexistiska kommentarer än manliga politiker. Klimatet på nätet gör att många kvinnor undviker att agera i vissa frågor eller inte uttrycker allt de skulle vilja. En del väljer även att hoppa av sina politiska uppdrag. 

När politiska företrädare avstår från att driva vissa frågor eller helt enkelt väljer att lämna på grund av hat och hot så påverkas hela vårt politiska system. Demokratin undergrävs i det tysta. Vi ser det som oerhört viktigt att bryta tystnaden genom att ständigt lyfta fram problemet i ljuset.

Den 1 januari 2020 skärptes straffen för brott mot förtroendevalda, men mycket mer behöver göras för att motverka den här utvecklingen. Säkerhetspersonal och ansvariga inom kommun, region och partier måste ha kunskap om och åtgärdsplaner mot könsbaserat hat, hot och trakasserier. Polisen och rättsväsendet behöver rustas med kunskap och resurser för att kunna ingripa mot brotten, och sociala medieföretag måste ta ett mycket större ansvar för sina plattformar.

Kunskapen behöver också öka om hatarkulturen på nätet, en kultur som främst drivs inom ytterhögern. En genomgång av Expo visar hur den här gruppen ofta bygger upp en hatstämning mot politiska motståndare och hur hatet riskerar att förvandlas från ord till handling, något som bland annat Centerpartiets Annie Lööf blivit måltavla för. 

Annie Lööfs uttalande efter valet om att ”det fanns en lättnad över att inte ha kommit till skada” får aldrig normaliseras. Hotet mot henne och andra politiker måste vara en väckarklocka för alla som vill värna om ett öppet samhälle och demokratiskt samtal. Denna sommar har det blivit smärtsamt tydligt hur det höga tonläget och aggressiviteten på nätet riskerar att leda till våld och mord. Det är allvar nu. Tryggheten måste säkras för våra folkvalda och hat och hot mot kvinnliga politiker måste alltid tas på allvar.