Frihet är inte alltid så lätt och entydigt. Frihetens tolkningspotential illustreras väl i dessa två citat: 1. "För att försvara demokratin har vi tvingats tysta oppositionen."/Augusto Pinochet. 

2. "Att vara fri är inte blott att slänga sina bojor, utan att leva så att man respekterar och förstärker andras frihet." /Nelson Mandela

I en demokrati är basala rättigheter som åsiktsyttring, oberoende press, fria möten och dito organisering normala och oppositionens fri- och rättigheter självklara. Sällan reflekteras över detta bortom beklagande av stackare i diktaturer på andra sidan planeten.

Våra demokratiska fri- och rättigheter är så naturliga att få ens betänker deras väsen. Det är nog där som många svenskars oförståelse för amerikansk frihetssyn börjar. När européer studerar USA häpnas de av hur synen på frihet och statens roll inte bara skiljer sig åt; den är som natt och dag.

Hur kan världens rikaste land ha så utbredd fattigdom? Varför vägras försäkringslösa vård? Varför är vapenlagarna så generösa när våldet är så utbrett? Om USA står för individens valfrihet, varför förbjuds då aborter och homosexualitet? Dylik frihetssyn kan vara lika svårbegriplig för oss som deras kallsinne till allemansrätt, föräldrapenning eller varför man tvingas betala för hotellfrukost i Europa men inte i USA trots att man inte bokat det.

Skillnaden ligger i begreppen negativa och positiva friheter. Lite förenklat är negativa friheter rätten att slippa något medan positiva diton är rätten till något. Flertalet 1800-talsutvandrare till USA var trötta på politiskt, religiöst och ekonomiskt förtryck. De sökte en fristad utan pålagor från kung, kyrka eller fogde. Som nybyggare västerut vann de en världslig och helig frihet som än idag genomsyrar landet och människorna. Amerikaner är därför ofta lika stolta som medvetna om sina förfäders misär, uppoffringar och frihetslängtan. Minnet av deras umbäranden hedras ofta just genom omfamnandet av dessa negativa friheter.

I Europa och då särskilt i Norden är vi betydligt mer kära i positiva friheter. Genom politisk kamp har medborgarna garanterats rättigheter som till exempel fria val, arbetsrätt, semester, sjukvård, utbildning och pension.Visst finns dessa även i USA, men då ofta utspädda, avgiftsbelagda eller svårtillgängliga.

Stödet för positiva och negativa friheter samvarierar också med stödet för staten. I Västeuropa har det sjunkit över tid, men är ändå hyfsat högt. I USA är det mycket svagare. Ett praktexempel är att USA:s mest avskydda ämbetsverk är deras skattemyndighet som två tredjedelar av folket saknar förtroende för. I Sverige är det helt omvända siffror.

I USA råder skepsis till obligatorium, även om det gynnar individen ekonomiskt och praktiskt. Åtskilliga amerikaner, främst republikaner, tenderar därför att rösta mot sin egen vinning av rena principskäl. Även om de skulle tjäna på statligt reglerad välfärd á la Europa blir tvånget som ett rött skynke. För dem är friheten absolut vilket avspeglas i synen på vapen, aborter och religion.

Här finns viss förklaring till stödet för Trump och andra populister. Nostalgin för anfäder som skydde överstatlig klåfingrighet som pesten är stark hos väljarna. För dem är det inte politisk teori utan en farfar som lämnade Europas despoter till förmån för den amerikanska drömmen och friheten att själv få råda över sitt liv.

Tyvärr kan sådan principfasthet leda till politiska irrvägar. För som landsfadern George Washington skrev: "Om friheten tas bort kommer de dumma och tysta låta sig ledas som offerlamm till slakten."