Prästen Anna Ekström är liberalen som gjorde en egen tolkning av liberalismen, vilken retade upp hennes kolleger och partivännerna i Liberalerna. Som ledamot i kyrkomötet för den lilla nomineringsgruppen FISK (Fria Liberaler i Svenska Kyrkan) kom hon i fjol i de mindre smickrande, eller åtminstone i de känslomässigt upprörande, känslornas centrum i Svenska kyrkan, när hon som första namn på motion nr 29 i kyrkomötet krävde att villkoret för att bli präst skall vara att viga samkönade par. Den som vägrar måste alltså se sig om efter ett annat yrke.
Liberalismen som samvetsfrihetens, toleransens och det höga takets ideologi fick därmed stryka på foten i Ekströms tappning och ersattes av tvångets krav för just präster av alla yrken! Inför behandlingen och beslutet i kyrkomötet gick debattens vågor höga som vågorna på ett upprört hav. Men innan klubban hade fallit stod motionären på sig och vek sig inte en tum. Först när kyrkomötets tunga läronämnd, där Svenska kyrkans alla biskopar sitter jämte ytterligare några teologiskt kvalificerade företrädare, samfällt satte upp kalla handen och blankt avvisade ”tvångsliberalens” motionskrav och kyrkomötet verifierat avståndstagandet – mötet går inte emot läronämnden när det gäller lärofrågor – tvingades Anna Ekström förstås ge upp. Men bara då, ty hon deklarerade verbalt sturskt, att hon minsann skall fortsätta att driva sitt krav, ett uttalande som naturligtvis inte gjorde huvuddelen av landets präster vänligare stämda mot henne. I rättvisans namn skall också sägas, att hon hade några S-märkta kyrkomötesledamöter med sig på motionen, däribland gruppens nyvalde unge ordförande Jesper Eneroth, för övrigt son till det nyligen utnämnda statsrådet Tomas Eneroth.
Sedan rabaldret kring tvångsvillkoret började har Anna Ekström lämnat Karlskrona och Lunds stift, där hon tidigare var bosatt och flyttat till Linköpings stift, där hon knackat på dörren till nomineringsgruppen Borgerligt Alternativ. Den är efterföljaren till Moderaterna, som för några år sedan drog sig ur kyrkovalen. Och hon har släppts in och lyckats få en plats på listan till samma kyrkomöte av samma grupp, som i fjol gav henne tummen ned för tvångskravet. De finns som säger, att hon konverterade för att hon inte längre skulle ha en chans i det lilla FISK, som också har decimerats kraftigt under den senaste mandatperioden. Fotbytet har väckt uppmärksamhet i kyrkliga kretsar inför kyrkovalet den 17 dennes. I en intervju i den kristna tidningen Dagen (17/8) försäkrar hon dock, att hon är ”liberal ut i fingerspetsarna”. Däremot nämner hon inte om den nya nomineringsfamiljen, Borgerligt Alternativ, har avkrävt henne ett löfte att inte längre driva tvångskravet mot blivande präster, trots det hon själv deklarerade i fjol. Ty det måste väl betraktas som på förhand givet att BA, som familjen brukar förkortas, inte alls har för avsikt att ikläda prästkandidaterna tvångströja.
Frågan i denna pikanta nomineringsaffär är därför om Anna Ekström frivilligt har tagit av sig den tvångsliberala kappan och inför nomineringen hos BA gjort avbön, eller om de nya familjemedlemmarna har tvingat henne till detta.
Väljarna i Linköpings stift vill nog veta hur det förhåller sig, så att de inte köper en kanske ilsket rödfärgad tvångströja i säcken, innan deras valsedel hamnar i urnan.