Nyligen rapporterades det att lärare på årskurs ett i Tjärnaängskolan i Borlänge talar så dålig svenska att de hellre konverserar på andra språk med eleverna och deras föräldrar. Förskolechefen i kommunen tycker att dessa lärare är en tillgång med motiveringen att ”så ser samhället ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle”. Föräldrar till elever, som uttalar sig i samma artikel, uttrycker sin oro över att deras barn ska behöva lära lärarna svenska - tvärtom ska ju lärarna lära barnen svenska.
Detta visar på att rötan i det svenska skolsystemet har gått djupt, och vi oroas över att dessa direkt skadliga idéer kommer ta fäste även här i Östergötland. Vi Sverigedemokrater vill vara tydliga till Borlänge kommun; om ni har en chef som tycker detta bör ni entlediga henne med omedelbar verkan.
Skollagens inledande bestämmelser i kapitel 1 anger i § 4 att ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Om man som lärare inte behärskar svenska har vi svårt att se att man ska kunna förmedla kunskaper, för utan att kunna behärska det svenska språket torde det inte finnas förutsättningar att överföra även andra kunskaper till eleverna. Det är för oss oförståeligt hur man, som skolchefen gör, kan förringa vikten av att behärska svenska språket till fullo i rollen som lärare för elever i den svenska skolan. Att en skolchef har personliga preferenser för hur samhället ska se ut är inget som ska drabba eleverna. I egenskap av skolchef ska hon följa lagen och de regler som gäller för skolan och dess verksamhet.
Att chefer uttalar sig på detta sätt visar även på ett systemfel, att den kommunala skolan inte fungerar. Det kommer aldrig att bli bättre med de förutsättningar som nu finns. Därför behöver vi förstatliga skolan för att komma tillrätta med skolkrisen. Lärarna måste få ägna sig åt att vara just lärare. Genom att anställa kringpersonal vill vi underlätta för lärarna att fokusera på att undervisa. Det kan exempelvis vara skolvärdinnor och annan personal som bidrar till att skapa trygghet och ordning på skolan. Personal inom skolhälsovård och SYV ska förstatligas för att undvika att kommunerna ska kunna använda skolan som en ekonomisk regulator för att förbättra ekonomin. Man ska inte kunna spara in på skolan på ett sätt som går ut över eleverna eller lärarna.
Det handlar inte bara om storleken på klassen, utan om lärarens kompetens och ledarskap. Idag brister vissa lärare i detta hänseende. En kompetent lärare med ledarskapsförmåga klarar även av större grupper av elever. Vi vill därför införa ett lämplighetstest för att komma in på lärarutbildningarna. Vi vill även se högre krav på betyg och högskoleprov för att komma in på utbildningarna.
Eleverna förtjänar de bästa möjliga förutsättningar för lärande. Elever som kommer från andra länder och som behöver extra stöd för att lära sig svenskan är bland de som drabbas hårdast. Det duger inte med lärare som inte undervisar på svenska. Vi har hittills tvingats stå vid sidan av och se på, trots att vi har lösningarna. Om inte Fridolin tänker agera avser vi att göra det senast 2018, för både elevernas och lärarnas skull.