Skolan är en grundsten i det demokratiska samhället. En gedigen utbildning är det som ger människor de bästa förutsättningarna för att forma sina egna liv och vara en del av samhällets uppbyggnad.
1842 beslutade Sveriges riksdag att införa en allmän folkskola. Innan dess fanns ambitionen att folkbilda allmogen, men inget försök lyckades fullt ut. Vanligast var att några få människor i praktiken hade tillgång till en utbildning som resten av befolkningen saknade.
De som har läst Astrid Lindgrens berättelser om Emil i Lönneberga är säkerligen bekanta med bland annat kyrkans dåvarande bildningsverksamhet i form av husförhör och studier av katekesen, vilken bidrog till en god start på folkbildningen. Det var mycket tack vare detta som personer i det svenska bondesamhället - som exempelvis pigor och drängar – fick möjlighet att tillgodose sig den grundläggande utbildning som vi i dagens moderna samhälle ser som självklar.
Även om vi idag inte fokuserar på konfessionella utbildningsformer menar vi att det ändå finns något att lära utifrån vårt förflutna - nämligen en strävan efter ett jämlikt utbildningssystem där var och en, oavsett social situation, får tillgång till en bra skolgång samtidigt som man ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Ett land där hela samhället är delaktigt i att våra barn – och även vuxna – får en fullvärdig utbildning. Detta var ett av de grundläggande värdena i vad man brukar kalla det svenska folkhemmet.
Men vi i Sverigedemokraterna glömmer inte den svenska kyrkans bidrag till den svenska folkbildningen, och inte minst dess betydelse för skapandet och förvaltandet av vårt gemensamma kulturarv. Något vi idag ser förstöras av vänsterliberalerna i kyrkan. Därför kommer Sverigedemokraterna satsa stort på kyrkovalet den 17 september, för att fungera som garant för svensk och kristen tradition och bildning.