Fyra systemhotande problem där S kan bli mer likt S

300 miljarder kronor från onödiga sidoverksamheter som istället skulle kunna föras över till välfärdens kärnverksamhet eller användas för att sänka skatter vid behov.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson får på dagens debattsida i Folkbladet förslag på en ny politik inom fyra viktiga system i samhället.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson får på dagens debattsida i Folkbladet förslag på en ny politik inom fyra viktiga system i samhället.

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2024-02-17 09:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Borgarna har valt en stigmatiserande samhällssyn som värderar människor efter etniskt ursprung.Här finns en historisk chans för S att profilera sig i klassisk socialdemokratisk anda och ta fram ett alternativ om ett samhälle för alla, där man identifierar samhällsproblem på systemnivå och åtgärdar dessa på systemnivå. Vill S återta sin historiska roll som statsbärande parti behöver de fokusera på fyra systemfrågor.

Systemnivå 1: Ett skattesystem för balans mellan stad och land 

Landsbygden saknar idag attraktionskraft som gör att ungdomar flyttar till storstäder, medan äldre stannar kvar. Denna befolkningsobalans är systemhotande mot den lokala arbetsmarknaden och välfärden. Kanada har ett decentraliserat skattesystem som gynnar lokal och regional tillväxt så att den yngre populationen bor kvar även i små glesbygdskommuner. I Sverige har man istället valt ett centraliserat skattesystem som tömmer landsbygden på folk och resurser, för att sedan vidta palliativa åtgärder i form av skatteutjämning.

Här behöver Socialdemokraterna införa kommunaliserade och regionaliserade skattebaser för att främja befolkningsbalans i landsbygdsregioner. En regionaliserad bolagsskatt skulle kunna vara ett första steg i att underlätta för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat samt göra produktiva investeringar utifrån sina egna förutsättningar. 

Systemnivå 2: Ett valfrihetssystem med idéburen välfärd i centrum

Sveriges vinstcentrerade valfrihetssystem inom välfärden har missgynnat etablering av icke vinstdrivna aktörer. Trots att dessa, enligt forskningen, har högre kvalitetsindex än kommunala och vinstdrivna aktörer utgör de bara tre procent av Sveriges välfärdsutförare. I länder, där valfrihetssystemet beaktar samhällsintressen, är situationen annorlunda. I Tyskland och Österrike drivs 26 procent av skolorna, sjukvården och äldreomsorgen av icke-vinstdrivna idéburna aktörer, i Belgien drygt 30 procent och i Nederländerna hela 47 procent. I Nederländerna drivs alla akutsjukhus av icke vinstdrivande organisationer.

Välfärdsbrottsligheten uppgår idag till mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Detta är ett självförvållat systemhot mot både välfärd och demokrati, eftersom det är politikerna själva som har valt att gynna vinstjakt och försvåra för idéburna välfärdsaktörer. En ny lagstiftning ska nu underlätta för idéburna aktörer inom välfärden. Här bör Socialdemokraterna, med stöd i den nya lagstiftningen, verka för att ta fram ett valfrihetssystem med en idéburen välfärd i centrum. 

Systemnivå 3: En offentlig sektor med kärnverksamhet i centrum 

Socialdemokraternas favoritord är mer resurser till välfärden. Men partiet glömmer att staten saknar verktyg för att styra skattemedel till välfärdens kärnverksamhet. Detta öppnar för myndigheter, kommuner och regioner att styra resurser till överbemannade ledningsstrukturer, administrativa och politiska överbyggnader på bekostnad av kärnverksamheten. I internationell jämförelse skulle den offentliga sektorn årligen kunna frigöra motsvarande 300 miljarder kronor från onödiga sidoverksamheter som istället skulle kunna föras över till välfärdens kärnverksamhet eller användas för att sänka skatter vid behov.

Socialdemokraterna bör här kunna genomföra en förvaltningsreform, där myndighetsinstruktioner, regleringsbrev och styrsignaler till kommuner och regioner revideras så att dessa bättre än idag kan säkra att skattemedel styrs till välfärdens kärnverksamhet. 

Systemnivå 4: Vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning som verktyg för att minska klyftorna i samhället

Gängkriminalitet utgör ett systemhot mot samhället. Men för att vidta rätt åtgärder behöver Socialdemokraterna inse att huvudorsaken är en kombination av utbildningsnivå och cementerad arbetslöshet och inte etnicitet. Under år 2023 uppgick arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning till 27,1 procent. Bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning var motsvarande siffra 6,8 respektive 4,6 procent. 

Effektutvärderingar visar att komvux och yrkeshögskoleutbildning är två viktiga bryggor till arbetsmarknaden som ger positiva effekter på både löner och andra arbetsmarknadsrelaterade indikatorer. Socialdemokraterna bör därför kunna bygga ut dessa utbildningar kraftigt och göra dessa till verktyg för att underlätta arbetsmarknadsinträde och därigenom förebygga gängkriminalitet.