I skuggan av Covid-19 pågår en tyst pandemi av livsstilsrelaterade sjukdomar. 80-85 procent av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. Hela 90 procent av dem skulle kunna förebyggas eller förbättras genom ändrade levnadsvanor, som att äta mer hälsosamt. Kostnaderna för vård kopplad till ohälsosamma matvanor är höga, 53 miljarder under 2019 enligt Hjärt-lungfonden. Vi i föreningen Frisk Mat och Dietisternas Riksförbund undrar varför ansvariga politiker och beslutsfattare i Östergötland inte gör mer för att hjälpa invånarna att äta bättre för att både må bättre och slippa bli sjuka.
I Sveriges äldre-, sjukhus- och socialvård serveras 630 000 måltider varje dag, enligt Delfi food. Med tanke på de enorma skattemedel som läggs på måltider i vård och omsorg och att tydlig koppling mellan matvanor och ohälsa finns, borde beslutsfattare verka för höjd status på arbete med måltider och sjukdomsprevention. Den mat som serveras i vård och omsorg är inte en paus i verksamheten utan bör användas som del i behandling och konkret sprida kunskap om, och visa bra och hälsosamma matvanor som förebygger livsstilsrelaterade sjukdomar.
För att nå dit vill vi i Frisk Mat och Dietisternas Riksförbund efterlysa följande fyra punkter från riksdagspolitiker, regionala politiker och beslutsfattare i Östergötland:
Ställ krav på tydlig ansvarsfördelning för måltider på sjukhus till en eller flera myndigheter samt krav på nationella styrdokument kring ansvar, uppföljning och kvalité på måltider och nutritionsvård inom vård och omsorg, för god och jämlik hälsa.
Utveckla mål, mätmetoder och ekonomiska underlag avseende effekt för matgästen/patienten samt efterfråga uppföljning avseende nutritionsbehandling och matvanor i vården.
Högre krav på utbildning om sambandet mellan matvanor och hälsa samt matens betydelse för prevention och behandling av olika sjukdomar för läkarstudenterna.
Satsa mer på forskning och utveckling kring kost- och nutritionsbehandling vid livsstilsrelaterade sjukdomar för att hitta vägar att främja hälsa.
Måltiden i vården kan naturligtvis inte ensamt förbättra matvanorna och hälsan hos östgötarna, men kan bidra till spridning av kostrekommendationer som förebygger sjukdom. Det är nu dags för vårt läns beslutsfattare och måltidsansvariga att ta på sig ledartröjan och visa hur måltiden kan användas för att förebygga sjukdom.
