Den offentliga debatten och även merparten av partiets offentliggjorda förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder har under lång tid främst riktats till hur nyanlända ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Men en stor grupp svenskfödda personer och människor som kommit till Sverige för många år sedan är långtidsarbetslösa och har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det ser vi i Norrköping men även i hela Östergötland.
Min utgångspunkt till stämman var att alliansens förslag om inträdesjobb.
Inträdesjobben handlar om att erbjuda en anställningen där du lär dig jobbet på jobbet. Trettio procent av arbetstiden ska kunna läggas på studier och ni som är arbetsgivare uppmuntras använda denna anställningsform genom att ni som arbetsgivaravgiften är noll de tre första åren.
Vi hade en mycket konstruktiv diskussion i mitt utskott för jobb och arbetsmarknad, vilket resulterade i att stämman beslutade enligt mitt förslag. Detta är en viktig förändring där vi skapar ytterligare möjligheter för människor att komma in på arbetsmarknaden. Bra för Östergötland och bra för hela Sverige!
När tar moderaterna steget fullt ut?
Sedan 1991 har Sveriges kommuner haft eget mandat att styra den kommunala skolan. Låt oss vara ärliga och slå fast att detta inte gått bra. Likvärdigheten mellan skolor och mellan kommuner har minskat kraftigt och en stor del av det utanförskap vi ser idag är ett resultat av dåliga skolresultat. Detta påverkar hela samhället negativt och innebär stora påfrestningar på de välfärdssystem vi alla värnar.
För att kompensera bristande kommunal förmåga att styra skolan har olika regeringar ökat statens inblandning i skoluppdraget. Exempelvis består finansieringen till allt större del av riktade statsbidrag. Lägg därtill en ökad statlig tillsyn genom skolinspektionen och en kraftig utökning av de statliga nationella proven som kontrollstationer för måluppfyllelse. Den kommunala skolan är inte längre kommunal.
Det övergripande moderata förslaget på arbetsstämman var att ytterligare öka den statliga inblandningen. Och att staten ska kunna ”tvångsomhänderta” skolor som inte fungerar. Här vet jag inte hur partistyrelsen tänkt? Vilka incitament finns det då för kommuner att sköta kommunala skolor bättre om staten ska "rädda" eller kanske i förlängningen själva drifta kommunala skolor som inte fungerar?
Jag vet att partiet har varit tveksam till en statlig finansierad skola men jag anser att utbildning, liksom försvaret och sjukvården, är ett nationellt intresse. Det är inte rimligt att nivån på kommunernas engagemang för skolan ska avgöra utvecklingen för Sverige. Den som har ansvaret för att nå ett resultat måste även äga resurserna. Den insikten borde vara tillräcklig för en omprövning av nuvarande skolsystem.
Jag tycker vi borde ta steget fullt ut; utgå från kunskapsperspektivet och våga prata om EN huvudman för de skolor som idag drivs i kommunal regi. Detta skulle också vara positivt för alla friskolor. Med en huvudman får de likvärdighet oavsett i vilken kommun de väljer att etablera sig.
Jag hoppas att partiet har mod att påbörja ett djupare arbete runt vem som är bäst lämpad att styra och finansiera skolan snarast och att vi får en riktigt djupgående diskussion i ämnet nästa gång vi ses för att utveckla vårt partiprogram.
Framåt är enda vägen.
Stämman formulerade också ny politik på en rad andra områden. Till exempel har vi nu förslag för hur vårdköerna ska kortas, hur primärvården ska stärkas och stimulans till kommunerna så att fler senior- och trygghetsboenden kan växa fram.
Det handlar inte om huruvida vi ska svänga varken till höger eller vänster i vår politikutveckling - det handlar enbart om att avancera framåt. Jag är övertygad om att vi vinner väljarnas förtroende genom att utveckla vår politik med utgångspunkt i de vardagsproblem människor upplever. En reformagenda där vi utmanar arbetslöshet, och välfärdens brister är det jag vill vinna förtroende och val på i Östergötland. Det är också dessa frågor som står överst på min politiska agenda. Med rätt fokus i mötet med väljare hoppas jag att vi blir mer relevanta för stora grupper som tidigare tvekat över vår politiska inriktning.