Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fossilfri konkurrenskraft efter Coronakrisen

För att återstarta ekonomin efter Coronakrisen kommer det att krävas stora offentliga investeringar.

Svante Axelsson basar för den statliga klimatlobbyorganisationen Fossilfritt Sverige.

Svante Axelsson basar för den statliga klimatlobbyorganisationen Fossilfritt Sverige.

Foto: Fossilfritt Sverige

Debatt2020-06-07 09:03
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Genom att göra satsningar i industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft kan vi bekämpa två kriser samtidigt.

Världen befinner sig i pandemins grepp och samtidigt som smittspridningen måste bromsas måste vi också hantera de ekonomiska konsekvenser som följer i coronavirusets spår. Regeringen har redan presenterat flera stödprogram och fler kommer sannolikt att behövas för att rädda företag från konkurser. Nästa steg är att få fart på ekonomin igen och motverka en lågkonjunktur och besluten om hur pengarna ska satsas behöver tas redan nu.     

Institutioner som Internationella valutafonden IMF och internationella energiorganet IEA lyfter nu fram möjligheten att använda dessa investeringar för att påskynda energiomställningen och EU-kommissionen vill öronmärka 25 procent av återhämtningspaketet på 750 miljarder euro till klimatåtgärder. Samma inställning visar stora delar av näringslivet i olika upprop både i Sverige och internationellt.

I Sverige har 21 olika branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver vad som krävs för att de ska kunna vara fossilfria eller klimatneutrala till år 2045. Statens roll är i första hand att minska risken för kapitalet genom till exempel tydliga klimat- och sektorsmål, ambitiösa klimatpolitiska styrmedel och fossilfria upphandlingar av till exempel, vägar, järnvägar och elnät. Därutöver behövs direkta industristöd och olika former av lånegarantier för att underlätta färdplanernas genomförande.

 Några av de investeringar som skulle bidra till att minska utsläppen och snabbt återstarta ekonomin är:

1. Ett starkare och mer robust elnät. Det gäller inte minst högspänningsledningar som är nödvändiga för bred elektrifiering och initiativ som till exempel utvecklingen av fossilfritt stål inom Hybritprojektet. 

2. Stora elektrolysör-anläggningar för att få igång en storskalig produktion av grön vätgas vid olika industrianläggningar i Sverige. 

3. Elledningar till de större europavägarna för laddstolpar och mobil laddning för tunga lastbilar. 

4. Bioraffinaderier för att producera mer hållbara biodrivmedel och biogas. 

5. Koldioxidinfångning och lagring av koldioxid (CCS).

6. Utbyggnad av järnvägen så att en större del av godstransportökningen kan läggas på järnväg. 

Rätt utfört kan stimulansåtgärder vara en hävstång för att tidigarelägga investeringar för ett fossilfritt Sverige.