Fortfarande oklart vilka företag som är samhällsnyttiga

Nyligen presenterade regeringen en myndighetsreform för ökad krisberedskap: 60 myndigheter blir beredskapsmyndigheter.

Nina Wenning är vd på Bankomat.

Nina Wenning är vd på Bankomat.

Foto: TT

Debatt2022-06-21 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

MSB och Försvarsmakten ska stödja myndigheterna. Regeringen inrättar också tio beredskapssektorer, där beredskapsmyndigheterna ingår och där en av myndigheterna är sektorsansvarig. Men det finns en stor lucka: Det sägs ingenting om hur staten ska vägleda privata företag i deras beredskapsarbete.

Det är otydligt vilka privata verksamheter som klassas som samhällsviktiga, samtidigt som myndighetsstyrningen av de samhällsviktiga företagen är otillräcklig.

Exempelvis är Bankomat ett samhällsviktigt företag enligt Säkerhetspolisen, men inte enligt MSB. Vi får heller ingen styrning från "vår" myndighet Finansinspektionen. Konsekvensen är att vi inte vet vad vi ska kunna leverera i en krissituation.

I nuläget har inte heller någon enskild myndighet ett samordnande uppdrag kring vilken krisberedskap som bör finnas i samhället. Myndighetsreformen ser inte ut att lösa problemet.

Exempelvis så är Bankomats kontantservice beroende av andra samhällsviktiga funktioner. Våra automater kräver elförsörjning och nätuppkoppling. Värdebolag som fraktar kontanter till automaterna krävs drivmedel eller elförsörjning för fordonen. Och för att värdebolagen ska kunna skala upp sin verksamhet i en kris krävs sannolikt utökad poliseskort. Om något av detta inte fungerar så hotas Bankomats kontantservice.

Genom regeringens reform kommer Finansinspektionen att bli sektorsansvarig för finansiella tjänster, vilket inkluderar Bankomat. Men vår verksamhet påverkas alltså även av energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, transporter och säkerhetsfrågor, som andra myndigheter blir ansvariga för.

Frågan blir: Hur ska samordningen se ut mellan myndigheterna? Här ger regeringen inget svar.

Bankomat ser en möjlig lösning på ovan nämnda problem. Regeringen bör ge MSB i uppdrag att ta fram en tydlig vägledning till myndigheter kring vilken krisberedskap som bör finnas i samhället. Utifrån MSB:s vägledning kan varje beredskapsmyndighet utfärda tydliga riktlinjer eller tvingande föreskrifter kring krisberedskap för de samhällsviktiga privata aktörer som ligger under myndighetens tillsyn.

I Sverige har vi av goda skäl självständiga myndigheter och det finns lika goda skäl till varför privata företag bör omgärdas av så lite regelverk som möjligt. Men när det gäller vår krisberedskap bör staten bättre än i dag involvera samhällsviktiga företag.