I en artikel i Folkbladet den 3 september 2021 presenterade Moderaterna i Norrköping ett förslag om att kommunen ska satsa 10 miljoner på “ökad trygghet” i Norrköping. Partiet säger sig vilja satsa en stor del av pengarna på skolan genom att anställa socialpedagoger samt skapa utrymme för att socialtjänsten ska finnas på skolan i barnens vardag. Vad som inte framgår av förslaget är vad dessa nya yrkeskategorier ska göra på skolan, mer specifikt, eller hur dessa ska bidra till att hindra skjutningar och rekrytering till kriminella gäng och göra Norrköping mer tryggt. Att fler vuxna skulle komma närmare barnen i deras vardag behöver ju inte per automatik betyda att skolan skulle bli tryggare eller att fler elever skulle lyckas med sin utbildning. Som politiker i Utbildningsnämnden ser jag inte riktigt hur allt detta hänger ihop(?)
Redan i april 2017 motionerade Sverigedemokraterna i Kommunfullmäktige om hur vi kan förbättra både trygghet och lärande i kommunens högstadieskolor. Vi föreslår där en väl genomtänkt skolstruktur med tydliga regler och rutiner där den nuvarande personalen arbetar med det de är utbildade för. Lärarna ska befrias från mentorskapet och fokusera på sin huvuduppgift - undervisning och lärandefrågor. Mentorskapet ska istället skötas av professionella mentorer.
Att det råder en akut brist på behöriga lärare gör denna förändring högst relevant och i högsta grad nödvändig.
Vi vill också att huvudmannen i samråd med skolledningen inför ett hälso- och trygghetsteam, bestående av utbildad personal såsom skolkurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, speciallärare och specialpedagoger samt mentorer.
Sverigedemokraterna anser att detta hälso- och trygghetsteam kan avlasta lärarna och bidra till att säkra alla elevers skolgång. De elever som klarar sina studier ska kunna arbeta i lugn och ro och de som har olika former av problem med sin skolgång ska få adekvat hjälp, utan att vara ett störningsmoment för andra. För närvarande är den svenska skolan stökigast i hela OECD!
Sverigedemokraterna anser att skolans problem framförallt är organisatoriskt och inte ekonomiskt. Mellan 2012 och 2019 ökade kostnaden för Norrköpings kommunala skolor med drygt en miljard medan skolresultaten försämrades för åk 9. Detta visar att det är inte 10 miljoner som skolan behöver utan en väl fungerande organisation och en tydlig skolstruktur som leder till en bra utbildning för alla elever.
