I brevet som har VD Christian Ekström som avsändare skriver man nämligen att ”hotet om en ny fastighetsskatt är överhängande”. Med ett räkneexempel – baserat på rådande marknadsvärden i det område som jag bor – visar man hur en ny fastighetsskatt skulle kunna slå. I vårt fall en skattehöjning med ca 90 000 kr per år.
Räkneexemplet bygger på att staten inför en fastighetsskatt på 1 procent av taxeringsvärdet, som i sin tur ska utgöra ca 75 procent av bostadens marknadsvärde. Till skillnad från idag tänker man sig att en ny fastighetsskatt skulle omfatta bostadsrätter och beräknas på samma sätt för småhus. Troligt? Knappast. Troligt ens för småhus och fritidshus? Glöm det.
För alla som följer den politiska debatten är det uppenbart att redan själva ordet ”fastighetsskatt” är så värdeladdat att det närmast utlöser panikångest hos de tilltalade. Inom Socialdemokraterna är det en djupt förankrad sanning att det var debatten om fastighetsskatten som gjorde att man förlorade valet 2006. Alltså spelar det ingen större roll att fastighetsskatten är populär hos nationalekonomer och mer vänsterorienterade partidistrikt inom S. Så fort någon lyfter frågan drämmer Magdalena Andersson igen dörren med full kraft.
På det sättet gör Skattebetalarnas kampanj snarast skada. För nog skulle vi väl ändå kunna tåla en diskussion om själva utformningen av dagens fastighetsavgift? Så som den är utformad idag är den snarast regressiv och drabbar i första hand fastighetsägare med lågt taxerade fastigheter, företrädesvis människor i landsorten och på landsbygden.
Fastighetsavgiften är idag 0,75 procent av fastighetens taxeringsvärde. För 2021 (inkomståret 2020) är takbeloppet 8 524 kronor vilket innebär att alla fastighetsägare betalar samma fastighetsavgift på fastigheter med taxeringsvärden upp mot ca 1 050 mkr. Det betyder att alla fastighetsägare betalar samma belopp i fastighetsavgift, oavsett om huset ligger i Bräcke och är värt ca 1,5 miljoner eller ligger i Djursholm och har ett marknadsvärde runt 25 miljoner. Rimligt?
Den frågan har ställts av människor på landsbygden ända sedan fastighetsskatten avskaffades 2008. Saken blev särskild tydlig året efter, i samband med 2009 års fastighetstaxering som fick till följd att många fastigheter runt om i Sverige fick höjda taxeringsvärden. Sett över två år blev följden att boende runt storstädernas villaområden fick kraftigt sänkt skatt och dito höjda marknadsvärden medan boende i Kalmar, Västernorrlands och Västerbottens län fick höjd fastighetsskatt och en press på sina marknadsvärderingar.
I just den här frågan öppnar nu Miljöpartiet frågan på glänt. Inför kongressen fick partiet utstå en del spott och spe till följd av mindre genomtänkta förslag om att avskaffa avdragsrätten för skuldräntor för fritidshus samt förslag om att utreda en ny form av förmögenhets- och fastighetsskatt. Dessbättre föll dessa förslag och ersattes av ett beslut där man föreslår en översyn av den nuvarande fastighetsavgiften. Beslutet är inte särskilt konkret men den principiella tanken är att man skulle införa ett fribelopp för lägre taxerade fastigheter och sedan lägga ett tak på något högre nivåer än idag.
Jag kan avslöja att det var en tanke som vi lekte med i den socialdemokratiska expertgruppen i juni 2018. Eftersom det var valår fick vi taleförbud i just skattefrågor och kanske klokt så. I en särskild PM som utformats med expertstöd inom banksektorn beskrevs sex olika modeller där vi både laborerade med procentsatsen för beskattningen av taxeringsvärdet och ett golv respektive tak för uttag av avgiften. Räkneövningen visade att det vore fullt möjligt att skruva en aning på den nuvarande fastighetsavgiften så att den lindrade de negativa effekterna för boende i svagare marknader och i en mer rimlig omfattning beskattade fastigheter med högre värden, utan att för den skull hamna i den sortens orimligheter som kännetecknade den gamla fastighetsskatten,
Vore det verkligen en så utmanande tanke? Eller vågar vi inte utmana skattefrälset i Bromma och Djursholm, som fått kraftigt höjd levnadsstandard de senaste 10 åren tack vare en kombination av sänkt fastighetsskatt och generösa 3:12-regler. Vems sida Skattebetalarna står på behöver vi inte fundera närmare på.