Såväl debattörer som officiella organ som OECD, IFM, Riksbanken och Finansinspektionen har de senaste åren pekat på den höga hushållsskulden och den risk för finansiell stabilitet detta medför. Idag ligger hushållsskulden på 195 procent av disponibel inkomst. Bolån utgör 82 procent av hushållens totala skulder. Bolåneundersökningen är därför ett viktigt underlag när Finansinspektionen och Riksbanken analyserar hushållens skulder och vilka sårbarheter de medför för hushåll, banker samt i förlängningen för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten.

Ett stort problem med dagens finansanalyser är att dessa ensidigt fokuserar på skuldsidan och bortser från det faktum att hushållen också har stora tillgångar. Anledningen till att man fokuserar på skulder är att Sverige sedan avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007 saknar en samlad individbaserad statistik om hushållens tillgångar och skulder.

Bristen på information om hushållens tillgångar och skulder gör det allt svårare att värdera olika typer av obalanser och sårbarheter i ekonomin. Det finns därför en risk att en ensidig och ofullständig analys leder till dåligt avvägda beslut om finans- och penningpolitik och till olämpliga tillsynsåtgärder på makronivå.

För Riksbanken är avsaknaden av detaljerade hushållsuppgifter ett problem. Även för Finansinspektionen och Finansdepartementet är avsaknaden av detaljerade hushållsuppgifter besvärande. Varken finanspolitiken, penningpolitiken eller den ekonomiska politiken får idag någon välavvägd vägledning. SBAB har i en hel del analysrapporter varnat för riskerna med den ensidiga fokuseringen på den aggregerade skuldkvoten. SBAB har mot denna bakgrund därför via Kantar Sifo frågat drygt tusen hushåll med bostadslån om hur stora bostadslån och vilket totalt sparande de har, låst pensionskapital exkluderat. Men också i vilken utsträckning de belånat bostaden för rena konsumtionsändamål de senaste fem åren.

Belånad bostad för konsumtion kan anses vara en indikator på risk för finansiell stabilitet. Tittar vi på enkätsvaren till SBAB kan vi konstatera att denna risk inte är överhängande. På frågan om bostaden de senaste fem åren belånats för konsumtion svarar 82 procent nej.

På frågan hur stora besparingar man har uppger av drygt tusen hushåll med bostadslån 15 procent att de har mer än 1 miljon kronor i sparkapital, låst pensionskapital exkluderat. 30 procent svarar att de har ett sparande på över 500 000 kronor. 66 procent att de har mer än 100 000 kronor sparat. Samtidigt uppger 13 procent respektive 4 procent av bolånetagarna att de har ett sparande på maximalt 50 000 respektive 10 000 kronor.

Eftersom det är få som angett att de har så stora bostadslån indikerar siffrorna att de med högst bostadslån också tenderar att ha högst sparande. SBAB:s data är enkätbaserade, men visar dock att hushållens skulder behöver vägas in mot tillgångarna.

Riksbanken anser att detaljerade uppgifter om hushållens tillgångar och skulder väsentligt skulle stödja en fördjupad finansiell analys och stärka Riksbankens och Finansinspektionens möjligheter att motverka finansiell instabilitet. Riksbanken har föreslagit att riksdagen ställer sig bakom det som Riksbanken anför om behovet av ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen har tillstyrkt denna framställning.

Regeringen har av denna anledning utsett en särskild utredare som grundligt ska belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts.

Uppdraget syftar till att åter möjliggöra framställning av officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder samt att mikrodata, dvs. uppgifter på individnivå, ska kunna göras tillgängliga för analys, forskning och utvärdering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.