Social hållbarhet handlar om att tillgodose alla människors möjlighet att uppfylla fysiska och psykologiska behov, mål och drömmar. Hur uppnår vi detta?
Ett sätt är att ta avstamp i FN:s milleniemål. Halvera jordens fattigdom och hunger. Detta mål har möjlighet att uppnås 2015, men fortfarande går nästan en miljard människor hungriga varje dag.
Minskad barnadödlighet. Från 12.4% 1990 till 6.6% 2014. Den har minskat men fortfarande är det en bit kvar. Förbättrad mödrahälsovård. Fortfarande dör 800 kvinnor om dagen till följd av sin graviditet.
Miljömässigt hållbar utveckling. Allt fler människor har tillgång till rent vatten. Däremot går det långsamt med utbyggnaden och tillgången på toaletter. Koldioxidutsläppen har ökat.
På liknande sätt har vi nått en bit men inte hela vägen i område efter område. Det ser alltså ut som om vi fortfarande har en hel del att arbeta med för att nå social hållbarhet i världen.
För att nå ett socialt hållbart samhälle på nationell nivå krävs en annan ingång. Här gäller det att se till att
Alla barn får en likvärdig skolgång. För att få det behövs ett system där skolan försäkras samma standard oavsett kommunens inkomster. Vilket det systemet ska vara kan man ju diskutera. Det är inte ok att skolor i olika stadsdelar och i olika landsändar har olika ekonomiska förutsättningar. Det är också viktigt att rätt personer väljer att bli lärare. För det behövs rätt lönenivå och god arbetsmiljö.
Diskriminering på grund av kön, etnicitet och sexuell läggning helt raderas ut. Fortfarande tjänar män mer än kvinnor. Personer med namn som inte låter svenska har svårare att få ett arbete och sexuella trakasserier pågår för fullt, inte minst på sociala medier. Sjukvården är lika bra för alla. Det är svårt att få en sjukvård som är likvärdig i ett land som är så glest befolkad i stora delar och som har så svårt att rekrytera kvalificerad personal till alla delar av landet.
För att nå ett socialt hållbart lokalsamhälle är det ytterligare andra saker som krävs.
En bra, genusanpassad barnomsorg så alla föräldrar kan ha ett jämlikt arbetsliv oavsett tid på dygnet.
Ett arbetsliv som inte har längre arbetstid än att alla klarar att ta hand om barn, familj, sina gamla och varandra.
En äldreomsorg som gör att alla känner sig trygga med att vården av gamla mamma fungerar i de lägen jag själv inte kan ta hand om henne.
En kollektivtrafik och cykelbanor som är så bra att bilpoolens bil bara behövs undantagsvis.
En boendemiljö som är sådan att jag kan förena boendet med arbetsliv och fritid utan att behöva transportera mig långa sträckor och inte behöver betala mer än halva lönen för det.
Vi har med andra ord ett enormt arbete framför oss för att nå ett socialt hållbart samhälle. Det är väl bara att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och sätta igång.