Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.

Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där §6 säger:

”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.

Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?

I språklagen §5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”

Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 procent undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 procent (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”

Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.

Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.    

En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 procent av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.

Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.

Denna namninsamling skapades av Nätverket Språkförsvarets styrelse och slutfördes den 22/12 2022

Språkförsvarets styrelse 

Och några av de flera hundra undertecknarna av ”Säkra svenskan som undervisningsspråk" enligt nedan:

Larsson, Thomas, Finspång 

Abrahamsson, Bernt, Ludvika

Adebäck, Sten, Gävle 

Albinsson, Per-Owe, Täby

Backman, Kerstin, pensionerad språklärare   

Bengtsson, Henrik, Gävle Berggren, Nora 

Bernspång, Birgitta, professor, Umeå

Bjerhag, Hans, Hägersten

Björck, Henrik, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborg 

Törnqvist, Tomas, Skövde 

Utpil, Gudrik, Huddinge 

Vareman, Lisa, Växjö

Vrang, Fredrik, Malmö 

Wahlberg, Rickard, fil.dr, Luleå 

Wessberger, Klas, Sollentuna

Wiberg, Stig, Härnösand 

Widlund, Benjamin, Växjö 

Wigorts Yngvesson, Susanne, professor i etik, Stockholm 

Wik, Jörgen, Gunnarskog

Wiklund, Eva, Mariannelund

Wingqvist, Idun, Östersund

Wollenius, Annelie, Stockholm