Engelskan expanderar på svenska språkets bekostnad

Lindex sätt att blanda svenska och engelska ord omnämns som ett varnade exempel av denna debattör.
Lindex sätt att blanda svenska och engelska ord omnämns som ett varnade exempel av denna debattör.

Detta kan inte reduceras till ”inlåning av ord” utan är direkta domänförluster.

Debatt 6 mars 2022 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en språkkrönika i Dagens Nyheter den 20 februari skriver Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, att engelskan inte är ett hot mot svenskan. Den slutsatsen är inte särskilt väl underbyggd.

Om Anders Svensson menar att svenskans hädanfärd inte är nära förestående, så är jag naturligtvis överens med honom. Så länge mor- och farföräldrar kan kommunicera på svenska med sina barnbarn, riskerar inte svenskan att dö. Därför är svenskans ställning de närmaste 70 till 100 åren relativt säkrad; så länge det finns modersmålstalare av ett språk har det överlevt. Det gäller också små språk som älvdalskan i Sverige, som överlevt trots att det bara har några tusen talare.

Anders Svensson försöker bevisa att svenskans ställning är ohotad genom att hänvisa till att engelskan har varit den viktigaste långivaren av ord till svenskan sedan andra världskriget och utgår från att dessa inlån så småningom kommer att assimileras i svenskan. Men det är inte vad saken gäller; frekvensen av engelska låneord är bara ett symptom på engelskans särställning.  Problemet är att engelskan expanderar på svenskans bekostnad och erövrar domäner från svenskan.

Detta är tydligt på en rad områden. Enligt den senaste rapporten från Språkrådet ”Språkval och internationalisering” skedde i genomsnitt 64 procent av programundervisningen på avancerad nivå inom den svenska högskolan på engelska 2020, och 53 procent av undervisningen på kursutbudet. Det är en genomsnittlig ökning på 7 respektive 13 procentenheter de senaste tio åren. Som publiceringsspråk dominerar engelska totalt på bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska. En av rapportförfattarna, Hans Malmström, menar i en intervju att vi i praktiken idag har kapitulerat inför engelskans utbredning inom högskolan. En liknande situation har uppstått inom skolväsendet på grund av friskolereformen, där engelskspråkiga friskolor, Internationella Engelska Skolan, International Nordic School, Dibber, Amerikanska gymnasiet med flera, har brett ut sig. Dessa tillåts använda engelska som undervisningsspråk på upp till 50 procent på grundskolenivå och upp emot 90 procent på gymnasienivå; fritt fram alltså för ett språkbyte.

Det är uppenbart att engelskans ställning är mycket stark inom reklambranschen; engelska används frekvent i reklamtexter, t.o.m hela annonstexter kan formuleras på engelska. Hur miljöskadade vissa inom reklambranschen är, framgår av detta uttalande: ”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ’Empower and inspire women everywhere’ och det jobbar vi med på många olika sätt.”

Språkförsvaret genomförde en undersökning 2005-2006 av långfilmsutbudet i de svenska tv-kanalerna. Det visade sig att drygt 78 procent av långfilmerna var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och drygt 6 procent kom från resten av världen. Det finns inga tecken som tyder på att situationen senare har förändrats till bättre.

Namngivning på engelska har ökat markant vad gäller varumärken, affärsinrättningar, byggnader, exploateringsobjekt, platser och offentlig utsmyckning. Detta kan inte reduceras till ”inlåning av ord” utan är direkta domänförluster.

Anders Svensson omnämner också det senaste fenomenet nämligen att barn, vars föräldrar inte är engelskspråkiga, har börjat tala engelska med varandra. Detta illustrerar också hur engelskans påverkan sker.

Artikeln fortsätter söndag 13 mars

 

 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa