Hälften av företagen har fått sämre lönsamhet de senaste sex månaderna och tre av tio företag flaggar för att de kan tvingas varsla kommande halvår. Det är nästan tre gånger fler än i somras. Värst är läget inom handeln och i besöksnäringen. Det är inte konstigt, många företag drabbas både av ökade kostnader och minskade intäkter när hushållen tvingas dra åt svångremmen.
Men det finns goda möjligheter att vända utvecklingen och samtidigt skapa bättre förutsättningar för svenska företag att genomföra den gröna omställning som politiken säger sig vilja ha, men ändå allt för ofta bromsar.
När FN:s klimatpanel härom veckan släppte en ny larmrapport som visade att klimatpolitiken är otillräcklig gick Naturvårdsverkets hållbarhetschef Stefan Nyström ut och kritiserade politiken ”Det svenska näringslivet står redo för den gröna omställningen, till skillnad från Sveriges politiker”.
När fossila bränslen ska fasas ut kommer tillgången på billig, ren energi vara avgörande. Då kan vi inte ha en politik som gör ren energi dyrare. Grön energi måste bli så billig som möjligt.
För det första måste de tillståndsprocesser som krävs för att näringslivet ska kunna göra de investeringar som krävs för omställningen bli snabbare, enklare och mer förutsägbara. I genomsnitt tar det t ex 10-12 år att bygga vindkraft, men själva byggtiden är bara ett par år.
För det andra måste skatten på fossilfri el avskaffas. Energi ska beskattas när den är smutsig, men inte när den bidrar till den gröna omställningen.
Samtidigt har arbetslösheten permanentats på sju procent – dubbelt så högt som i omvärlden. Det är rent resursslöseri. För att lyckas måste kostnaderna att anställa minska. Inte minst måste arbetsgivaravgifterna sänkas, särskilt för unga. Det måste löna sig att gå från bidrag till arbete och när en halv miljon i arbetsför ålder befinner sig i ett permanent utanförskap måste vi skapa förutsättningar för arbetsgivare att anställa människor som varit arbetslösa länge.
Trots hög arbetslöshet är en av de största utmaningarna för företagen att hitta rätt kompetens. Det behövs ett närmare samarbete mellan branscher och utbildningsanordnare, både på gymnasial och eftergymnasial nivå för att vi ska få bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsgivarnas behov. Politiken måste bli en möjliggörare istället för bromskloss för den förändring som krävs.