På ytan ser det ut som att Sverige har en stark arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Men skenet bedrar. En myriad av skattesubventionerade anställningar håller upp sysselsättningen. Dessa jobb är inte bara dyra för skattebetalarna som finansierar dem, utan skapar också skev konkurrens. Istället för att skattesubventionera vissa jobb vore det betydligt smartare att sänka arbetsgivaravgifterna, så att kostnaden att anställa minskar för alla företagare.
Instegsjobb, Nystartsjobb, Lönebidrag, Utvecklingsanställningar, Trygghetsanställning, Skyddat arbete hos Samhall, Särskilt anställningsstöd, Extratjänst, Traineejobb, Yrkesintroduktionsanställning och Moderna beredskapsjobb. Det är namnet på den myriad av subventionerade anställningar som finns i Sverige. Systemen har skapats av såväl den förra Alliansregeringen som Stefan Löfvens sittande regering. De går alla ut på att kraftigt subventionera olika jobb. De som anställer nyanlända, långtidsarbetslösa och unga inom ramen för programmen behöver bara betala en del av lönen. Skattebetalarna bekostar resten av lönen. Subventionerna kan uppgå till uppemot 85 procent av lönen.
Faktum är att Sverige är det land i EU som spenderar störst andel av ekonomin på olika former av anställningssubventioner. Men systemen är långtifrån problemfria. Det finns mycket regelkrångel kopplat till subventionerade anställningar, vilket leder till att framförallt många mindre företag inte kan dra nytta av dem. Andra företag har lärt sig överutnyttja systemen, och betalar därmed knappt något för sin arbetskraft. Forskningen visar att för varje subventionerat arbete som skapas så knuffas nästan ett jobb bort från den ordinarie arbetsmarknaden.
Under 2015 lovade Stefan Löfven en gräddfil in på Arbetsförmedlingen för storföretag som skapade många jobb med anställningsstöd. Dagens Industri har i en granskning visat att den massiva åtgärden bara ledde till att 397 personer fick jobb efter avslutad åtgärd – en droppe i havet. Vore det inte klokare att satsa på sänkt arbetsgivaravgift?