Gästinlägg
I Tyskland har de grönas vision om en väderberoende elproduktion fått bestämma. Vi ska lära oss förbruka el när vädret skapar vindel och solel istället för att producera el när vi vill. Detta har konsekvenser för hela Europa och vi bör fundera över vad det innebär för Sverige.
Gröna visioner för Europa
Robert Habeck började sin bana som författare av ungdomslitteratur men i miljöpartiet de Gröna fick hans karriär fart. Idag är han Tysklands vice förbundskansler och minister för ekonomi och klimatskydd. Vill vi veta vart den europeiska miljörörelsen drar i väg med Europa kan det vara värt att läsa den senaste skriften från hans ministerium.
Redan år 2030 ska Tyskland få 80 procent av sin energi av sol och vind. Kritiska röster höjs nu att den snabba utbyggnaden av solcellsanläggningar som inte går att stänga av riskerar att göra hela elnätet instabilt i Tyskland.
”När elproduktionen tidigare följde efterfrågan ska efterfrågan i det koldioxidfria elsystemet istället riktas efter utbudet” skriver Habeck. Hans vision är en industri som arbetar när det blåser och solen skiner.
Får Habeck och de Gröna fortsätta bestämma EU:s färdriktning kommer de slumpmässiga överskotten och underskotten av solel och vindel att bli ännu större de kommande åren. Baskraften som ska parera effektbrist under mulna och vindstilla dagar ska skapas med importerad gas.
Sydsverige visar vägen
Den som vill skåda in i Europas framtid kan åka till Skåne. Helgen 10-11 augusti kom hela 95 procent av elproduktionen i Sydsverige (SE4) från sol och vind. En stor del kom från Tyskland, som för tillfället översvämmades av solel. Överskottet var så stort att man fick betala för att bli av med elen.
Denna överproduktion av el kan liknas vid EU:s tidigare produktionsöverskott av jordbruksprodukter som fick slängas bort. Offentliga stöd till privata företag har skapat en överproduktion som inte kan användas. Som lägst var priserna nere på minus 69 öre/kWh. På samma sätt skapar mulna och vindstilla vinterdagar elpriser på över 10 kronor per KwH och Karlshamns oljekraftverk måste startas.
Till skillnad från jordbruksprodukter kan inte el läggas på lager och användas senare. För att inte elnätet ska kollapsa måste det i varje ögonblick råda en perfekt balans mellan produktion, distribution och konsumtion.
Vi kan nu se hur en konkursvåg går genom Vindkraftssverige. När det blåser uppstår sådant överskott att man t o m får betala för att bli av med elen. När det inte blåser och priserna är höga kan man inte producera. Utan offentliga stöd hade vi aldrig sett en sådan utbyggnad och frågan är inte om utan när staten tar över dessa anläggningar och vad det kostar. En försiktig beräkning av investeringarna i vindkraft i Sverige hittills är cirka 200 miljarder kronor där en stor del finansierats genom den överstatliga Europeiska Investeringsbanken (EIB).
I Sydsverige har investeringar i industri avstannat på grund av elbrist. Pågens bageri kan inte bygga ut eftersom modern produktion kräver förutsägbar tillgång på energi. Man kan inte stänga av brödugnen när det slutar blåsa.
Det moderna samhälle vi vant oss vid kräver tillgång på planerbar energi. Om vi vill fortsätta leva som vi gör idag bör vi fråga oss hur Habecks visioner kommer att påverka våra liv och vilken planerbar energi vi ska ha och vad den ska kosta.