Svenska och utländska medborgare med uppehållstillstånd, som är bosatta i Sverige, har rätt till den svenska välfärden och behöver inte tigga för sitt
uppehälle. De människor som tigger på våra gator, oftast framför affärer, är utländska EU-medborgare som inte har uppehållsrätt i Sverige, eftersom de inte anses vara
självförsörjande.
Enligt EU-upplysningen, om Schengenfördraget, gäller följande: om en EU-medborgare ska vistas längre tid än tre månader i ett annat EU-land kan värdlandet kräva att personen registrerar sig hos landets myndigheter. Personen kan också behöva styrka att han/hon har tillräckliga medel för att försörja sig. Om en person inte uppfyller kraven kan de nationella myndigheterna kräva att personen flyttar.
Enligt min tolkning av fördraget, gäller dessa krav redan från första dagen, men blir formella efter tre månader. Därför är tiggeriet inget internt svenskt problem, utan ett importerat problem, skapat av människor, som enligt Schengenfördraget, inte har rätt att vistas i Sverige.
Det som politikerna ska göra, är varken att förbjuda eller reglera tiggeriet, men att tillämpa Schengenfördraget fullt ut och utvisa dessa människor.
Som politiker är det viktigt att veta sin plats, sin roll, sin förmåga och sina begränsningar. Vår roll är att ta hand om våra egna medborgare.
Romernas problem, från Bulgarien och Rumänien ska lösas på plats av respektive regering. Vi hjälper dem redan genom EU, som satsar stora summor pengar för
detta ändamål. Under budgetperioden 2007- 2013, avsatte EU, 184 miljarder kronor till Rumäniens utveckling. Av dessa pengar gick 32 miljarder kronor för att hjälpa landets fattiga - däribland romer. Under budgetperioden 2014- 2020 avsätter EU 287 miljarder kronor i strukturfonder för Rumänien. Rumänien fick också av Världsbanken, perioden 2014- 2017, 750 miljoner euro för fattigdomsbekämpning.
Jag skrev en interpellation till Norrköpings Kommunfullmäktige och ställde följande fråga till ansvarigt kommunalråd: "Varför tillämpar inte kommunen Schengenfördraget, så att tiggeriet försvinner från kommunen?"
Jag fick följande svar av Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande : ”Jag delar Florian Arandas uppfattning om att det i grunden bara finns en rimlig lösning, nämligen att hemländerna tar sitt ansvar. Här pågår ett arbete inom EU, och från kommunens sida har vi på olika sätt försökt understödja detta. När det gäller att upprätthålla reglerna för den fria rörelsen inom Europa är det en uppgift för staten genom Migrationsverket och ordningsmakten. Kommunen har varken kompetens eller resurser att avgöra vem som har rätt att vistas i landet och ombesörja avvisningar.”
Statsministern har vid flera tillfällen yttrat sig i media om tiggeriet och pratat om att förbjuda eller reglera det. Men ingenting har hänt än så länge. Flera kommuner försöker med hjälp av ordningsstadgan att avhysa tiggare, utan större framgång, vad jag vet.
Stefan Löfven säger att Rumänen och Bulgarien ska ta större ansvar för de av sina medborgare som tigger i Sverige. Jag hävdar att det enbart är Sverige och de svenska politikerna som bär ansvaret för att lag och ordning upprätthålls i vårt land, oavsett om det gäller svenska eller utländska medborgare. ”Människor som inte har rätt att vistas i Sverige ska lämna landet” har man hört rån många håll, efter attentatet i Stockholm. Det gäller också tiggarna. Regeringen har möjligheten att utvisa tiggarna, genom att tillämpa Schengenfördraget. Varför gör den inte det? Det sista som Sverige behöver, med dagens migrationsvåg, är en handfallen statsminister och en handfallen regering.