Allt fler överlever cancersjukdomar, vilket är oerhört positivt. Samtidigt är det allt fler som får en cancerdiagnos och många av dem är barn. Kvaliteten på cancervården i Sverige är hög, men tillgängligheten är för dålig. Det behöver vi ändra på.
Cancervården i Sverige brottas med samma problem och utmaningar som resten av den svenska vården: köer och orimligt långa väntetider. Under alliansregeringen infördes en kömiljard som kortade köerna till vården. Den togs bort av den förra rödgröna regeringen med resultatet att vårdköerna växte. Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor. Utvecklingen blev istället den motsatta, allt fler patienter fick vänta i vårdköer. Idag får mindre än hälften av alla östgötar som drabbas av cancer vård i tid. Det är oacceptabelt.
För att hantera de vårdköer som under de senaste åren växt sig allt längre återinför Moderaterna och Kristdemokraterna kömiljarden i statsbudgeten. Men den dubblas 2019 till två miljarder och växlar upp till år 2020 till tre miljarder. Kömiljarderna har, rätt använda, en möjlighet att bli ett effektivt verktyg för att korta även cancerköerna. Både direkt riktad mot cancervården men också genom att satsningarna minskar det totala trycket på vårdköerna, vilket indirekt också kommer cancervården till del.
Statistiskt sett får ett barn om dagen i Sverige en cancerdiagnos. De allra flesta överlever men det är en på många sätt traumatisk period både för barnet och för familjen runt barnet. Vården för barn måste utvecklas. Den borgerliga budgeten innebär också en satsning på 60 miljoner kronor som riktar sig direkt mot barncancervården. Pengarna går till de regionala barncancercentra som finns.
Alliansregeringen kortade köerna, men införde också Sveriges första nationella cancerstrategi. Den har betytt mycket för hur cancervården i Sverige utvecklats. Utvecklingen inom cancervården går mycket snabbt och detta är glädjande. Allt fler överlever en cancerdiagnos, men det ställer tio år efter den första nationella strategin tillkomst helt nya krav på vården. Vi satsar 500 miljoner kronor på detta. De övergripande målen måste självklart vara att minska antalet som insjuknar i cancer, minska dödligheten, förlänga överlevnadstiden efter en cancerdiagnos, samt förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer.
Forskning och kunskap utvecklar nya mediciner och behandlingsmetoder. De snabba framstegen gällande mer kraftfulla läkemedel och medicinteknik är något av det mest hoppfulla inom dagens och framtidens vård. Utvecklingen av nya cancerläkemedel går snabbt. I dag har vi tillgång till mer effektiva läkemedel än vad vi hade för bara några eller något år sedan. Det är därför av vikt att det skapas förutsättningar för att både nya behandlingar och nya läkemedel på ett jämlikt sätt kommer fler cancerpatienter till del.
Att behandlingen av cancer tar slut kan inte innebära att stödet tar slut. I de möten vi haft med bland annat patientorganisationer så pekar de samstämmigt på brister i det psykosociala stödet efter behandling. Det stödet måste utvecklas. Rehabilitering och stöd måste vara en del av hela vårdförloppet.
Vi är alla drabbade av cancer, vare sig vi själva har fått en diagnos eller någon närstående. Det är en fruktansvärd sjukdom, men i dag kan vi bota de allra flesta som insjuknar. Det är hoppfullt. Men det räcker inte. Vi moderater delar visionen och uppfattningen att sjukdomen skall utrotas. Med en förbättrad och uppdaterad cancerstrategi kommer vi närmare det målet.