En tröst i bedrövelsen är, att eftersom energikrisen är politiskt orsakad, är den också fullt möjlig att komma till rätta med. Men för det krävs ett regeringsskifte. Jag närde i början av året förhoppningar om att, sedan Miljöpartiet lämnat regeringen, det skulle finnas förutsättningar för en mera verklighetsförankrad energipolitik. Dessa förhoppningar har dessvärre kommit på skam. Det är bara mer av samma som orsakat energikrisen, det vill säga mera så kallat förnybart, mera icke planerbar vindkraft.
Det är viktigt att ha klart för sig att sol- och vindkraft inte är en del av lösningen, det är vindkraften som är problemet. Solkraften är än så länge helt marginell. Som alla vet fungerar ju vindkraft bara när det blåser, och eftersom det många gånger inte blåser alls, gör det att vindkraften bara levererar omkring 20-25 procent av installerad effekt. Vilket i sin tur innebär att det alltid måste finnas tillgång till lika mycket reglerbar kraft, och detta omedelbart, annars riskerar elnätet att kollapsa.
Värt att uppmärksamma är att De Gröna i Finland förespråkar utbyggd kärnkraft, dels därför att det ger planerbar energi, dels för att kärnkraften i sig ger lägre koldioxidutsläpp än vindkraften. Beroende på vilken reglerbar kraft man sedan förespråkar när det inte blåser ska ju naturligtvis även dess koldioxidutsläpp räknas in i kalkylen. Som nu när Karlshamnverket kör så det ryker.
Självklart finns det klimatförändringar. Och visst påverkar människan. Definitivt när det gäller mikroklimatet, och då är det inte främst genom koldioxidutsläpp, utan det handlar om att stadsbebyggelse ger upphov till så kallade urbana värmeöar. När det gäller en storstad av format som London finns uppgifter om att skillnaden gentemot landsbygden kan vara så stor som 5 grader. För efter svenska mått mätt hyggligt stora städer rör det sig om en till två grader. Och vad tänker man sig som klimatalarmist göra åt det? Ingenting, vad jag kunnat se.
Klimatet styrs framförallt av solen och därnäst av jordens bana kring solen och jordaxelns lutning. Detta vet ju egentligen alla, åtminstone har alla upplevt det. Mellan årets kallaste månad februari och dess varmaste, juli, skiljer det, som exempel här i Östergötland, drygt 20 grader i dygnsmedeltemperatur, och detta har naturligtvis ingenting med koldioxidutsläpp att göra.
Viktigare än växthusgaser är även havsströmmar och molnighet. Det är tack vare Golfströmmen som Sverige är beboeligt. Grönlands sydspets är belägen ungefär på samma breddgrad som Stockholm, och den lilla del av Grönland som är bebodd finns kring dess sydkust. I övrigt råder istid på Grönland med en 2 - 3 km tjock inlandsis.
Molnigheten har både i Sverige och globalt minskat de senaste decennierna, i Sverige så pass mycket att vi fått så mycket som 20 procent fler soltimmar de senaste 40 åren.
Skulle det vara som så att människans utsläpp av koldioxid spelade någon egentligt märkbar roll när det gäller den globala medeltemperaturen, om det så kan vara på tredje, andra eller till och med första decimalen, är det viktigt att ha i åtanke att påverkan så att säga går i rätt riktning, det vill säga åt det lite varmare hållet till, vilket gynnar liv, växtlighet och jordbruk växtlighet. Jorden har inte varit så grön som nu på 70 år.
Det kan påpekas att den globala medeltemperaturen legat still sedan 2016. Att framhålla är även att perioden 1940-1980, trots fortgående ökande förbränning av fossila bränslen, var cirka 0,7 grader svalare än perioden 1890-1940.
Sammanfattningsvis, åt klimatförändringar finns egentligen inte så mycket att göra, det ligger lika lite i människans makt att påverka varken solens varierande aktivitet, som att ändra på variationen i jordens bana och jordaxelns lutning. Inte heller ligger det i människans makt att ändra de stora havsströmmarna.
Åt den politiskt orsakade energikrisen kan däremot mycket göras. Avgörande är att vi byter regering, och bygger mer kärnkraft. På kort sikt, för att hjälpa upp situationen inför vintern, kan den destruktiva skatten som ligger på sopförbränning till el tas bort. All småskalig vattenkraft, som funnits i både 50 och 100 år, måste inte heller nödvändigtvis miljöprövas nu.