Energisystemet, och särskilt elen, är nyckeln i klimatomställningen. Men när planerna för utfasningen av det fossila nu dras upp saknas viktiga delar. Ekomodernisterna menar att prognoserna för den framtida elanvändningen är underskattade. De flesta av dem utgår inte från att vi når klimatmålen.

Klimatomställningen kräver stora mängder el. Det är väl känt. Regeringen och flera andra aktörer börjar nu också justera upp prognoserna för elanvändningen. Trots det är prognoserna fortfarande i underkant. Det är framförallt behovet av att tillverka syntetiska bränslen som inte tas med. Sverige riskerar därmed att stå oförberett inför de behov som kommer.

Industrins planer för att fasa ut fossila bränslena bygger på en omfattande elektrifiering och på ökad användning av biobränslen. En del processer kan elektrifieras direkt. Andra elektrifieras indirekt, till exempel genom användning av vätgas som i sin tur produceras med el.

Viss användning av fossila råvaror är svår att elektrifiera. Det gäller en del vägtransporter och arbetsmaskiner, t.ex. i skogs- och jordbruket. Det gäller också industrins användning av fossil råvara t.ex. för produktion av plast, det gäller flyget och det gäller den långväga sjöfarten. Det uppenbara alternativet till fossila råvaror är bioråvara, som också redan används i stor utsträckning både i transportsektorn och i industrin. Problemet är att den hållbara tillgången på biomassa är begränsad.

Om allt som går att elektrifiera elektrifieras så måste ändå ungefär hälften av de fossila bränslena - optimistiskt räknat, det kan bli mer - ersättas på något annat sätt än med direkt elektrifiering. En rad utredningar pekar mot att det går att öka biobränsleuttaget i Sverige tillräckligt mycket för att möta en femtedel av behovet. Resten måste klaras av med syntetiska bränslen, framställda av vätgas och infångad koldioxid med el som energiråvara. Vätgas och ammoniak kan också användas men kräver i så fall en helt ny infrastruktur. Biomassa skulle också kunna importeras i stor skala, men det flyttar bara problemet någon annanstans.

Oavsett om det blir syntetiska bränslen, vätas, ammoniak eller en kombination av dessa som kommer att användas behövs det oerhörda mängder el för att producera fossilfria bränslen. En färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut pekar mot att det, utöver ett utökat uttag av biobränslen, behövs ungefär lika mycket el som idag används i Sverige för att förse flyget och sjöfarten med bränslen och för att ersätta dagens användning av fossil råvara i industrin.

Prognoserna för elanvändningen utgår oftast från de planer som har presenterats av olika aktörer. Ekomodernisterna menar att det inte ger hela bilden. Det saknas planer för stora delar av klimatomställningen. De delarna och den el som skulle krävas för att fasa ut fossila bränslen där kommer inte med i de flesta av prognoserna mer än på marginalen.

Prognoserna måste titta på vad som skulle krävas för att nå klimatmålen. Då behöver all användning av fossila bränslen fasas ut. Inte ens Energimyndigheten gör det. Även i det mest optimistiska av myndighetens långtidsscenarier, där man antar mest elektrifiering, används fortfarande stora volymer olja 2045 när nettoutsläppen ska vara noll. Det duger inte.

Sverige ska vara klimatneutralt om 24 år. Det kommer att kräva en betydligt högre elanvändning än vad de flesta har räknat med. Vi behöver börja planera för det.

T