Vi hör allt oftare att vi behöver bygga och rusta vår fysiska infrastruktur som tågspår, avloppsledningar, vägar och broar. Men hur är det med vår inre infrastruktur? Den består exempelvis av helhetssyn, kritisk analysförmåga, kreativitet, empati, teoretisk och praktisk kunskap, och djup insikt i värderingar, mänskliga behov och känslor. Denna inre infrastruktur byggs inte främst genom utbildning, utan utvecklas genom dialog och reflektion, träning och andra mentala verktyg. Hur kan det vara att mänskligheten ignorerat betydelsen av denna inre infrastruktur, som är grunden för alla kloka beslut?  Det kostar inget att bygga inre infrastruktur eftersom resultatet blir kraftiga besparingar i samhället i form av krympande samhällsproblem.