Där framförde vindkraftsförespråkare ståndpunkten att vindkraftsmotståndet bygger på myter. Mot den bakgrunden kan det vara intressant att titta på mytbildningen i vindkraftsdebatten.
Myt nr 1. Det går att med vindkraft fasa ut kärnkraften. Under rubriken ”Så ska förnybart fasa ut även kärnkraften” beskrev dåvarande miljö- och klimatminister Per Bolund m fl Sveriges framtida energisystem. Man förklarade nöjt: ”Vid årsskiftet stänger ytterligare en kärnkraftsreaktor”. (Debatt, Di 21/12 2020). När den dåvarande regeringen våren 2022 tillsatte en utredning som syftade till att påskynda utbyggnaden av vindkraft (Dir 2022:135) hade verkligheten med volatila elpriser och risk för elransonering redan kommit ifatt. Den medicin som rekommenderades var emellertid en fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraften (prop. 2019/20:65 s. 44) vilket skulle uppnås genom incitament för kommunerna att tillstyrka nya vindkraftsetableringar. Sverige skall enligt regeringen S-MP ha
- ett robust elsystem;
- med hög leveranssäkerhet;
- låg miljöpåverkan och
- el till konkurrenskraftiga priser.
- Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning;
- en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning;
- med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt
- underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Med facit i hand kan man konstatera att S-MP regeringens uppställda krav inte kan uppnås med en fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraften. Att vindkraften kan fasa ut kärnkraften är en myt som kan avfärdas. Det räcker med att titta på verkligheten i dagens Sverige.
Myt nr 2. Det går fort att bygga vindkraft. Efter den nedstängning av sex kärnkraftsreaktorer som den tidigare politiken genomfört, framhålls nu att det tar för lång tid att bygga ny kärnkraft, men att det går snabbt att bygga vindkraft. I Dir 2022:135 sägs:
- Ledtiden från utredning till byggfas beräknas till 9-11 år för landbaserad vindkraft och till 10-12 år för havsbaserad vindkraft. Tiden från kommunal tillstyrkan till byggfas beräknas till 7-9 år för landbaserad vindkraft.
Byggfas är tiden från det att tillstånd lämnats fram till dess verken är driftsatta och levererar el. Holmens tillståndsansökan vid Klintaberget illustrerar vad ”byggfas” konkret innebär. Holmen föreslår att verksamheten ska ha tagits i drift inom sju år från det att man fått ett lagakraftvunnet tillstånd för vindkraften. Någon driftsatt anläggning vid Klintaberget kan inte finnas på plats före 2038.
Påståendet, det går snabbt att bygga vindkraft, är med andra ord en myt som kan avfärdas och som uppenbarligen inte stämmer med verkligheten.
Myt nr 3. Det är billigt att bygga vindkraft. Vindkraft har varit kraftigt subventionerat. Det börjar redan med fastighetsskatten som för vindkraft är 0,2% av taxeringsvärdet medan andra industrifastigheter får betala 0,5%. Till detta kommer kostnad för nät- och systemtjänster. Vindkraften betalar inte för den värdeförstöring som drabbar näraliggande fastigheter. Tidöavtalet, som anger teknikneutralitet som förutsättning för den framtida energipolitiken, har redan medfört att intresset för vindkraft svalnat bland investerare. Att bygga vindkraft är inte billigt om alla kostnader räknas in. De faktiska kostnaderna kommer att tydliggöras när premissen teknikneutralitet enligt Tidöavtalet genomförts i konkret lagstiftning.