Nu var det ett tag sedan. Faktiskt ganska länge sedan jag blev riktigt förbannad, men nu har det hänt igen och det är naturligtvis Postnord som har väckt min ilska den här gången. Läser i media att Postnord planerar att bara dela ut posten varannan dag i delar av Sverige. Jaha så nu tänker Postnord bidra till att det mesta utanför storstäderna glöms bort för att uttrycka mig milt. Det är lika bra att Postnord köper in och delar ut gula reflexvästar till alla postkunder på landsbygden, för nu måste det väl ändå bli uppror.
Är inte vi som inte råkar bo i en stad lika mycket värda? Snart har allt tagits ifrån oss och vi lämnas utan någon som helst samhällsservice fast vi betalar lika mycket skatt som alla andra. Postkontoren stängdes ner för länge sedan. Byskolorna läggs ner om inte nån friskola vågar chansa och ta över verksamheten. När skolorna stängs försvinner också biblioteken om de inte redan har stängts. Sjukhusen får sämre vårdmöjligheter och BB-avdelningar läggs ner.
Nån bank har det väl inte funnits utanför städerna på länge och matbutiker tvingas slå igen. Ingen polisstation eller Arbetsförmedling heller, även om det verkar som Arbetsförmedlingen kommer försvinna lite varstans framöver.
Och det tål att sägas igen - vi betalar lika mycket skatt, men jag säger som Svenskt Näringslivs förre vd Leif Östling " Vad fan får jag för pengarna?".
Näe nu är det dags att vi sätter ner foten, vi som inte bor i stan, ja ni som bor där och tycker att landsbygden också ska få leva kan väl sätta ner foten ni också för nu är det nog.
Annars får man införa nån form av kilometerskatt, det vill säga att ju längre du har till en bank, en vårdcentral eller hur ofta posten delas ut ska ligga till grund för hur mycket du betalar i skatt. Fast det ska såklart inte gälla om du flyttar ut i obygden av egen fri vilja, utan om du bor på en plats, utanför en stad, där det tidigare fanns alla de samhällsfunktioner som under åren monterats ner eller flyttat.