De regioner som inte kan erbjuda attraktiv elnätskapacitet, går miste om företagsetableringar och jobb. Att Norrköping förlorade Northvolt-etableringen är ett tydligt exempel på att infrastrukturen för el inte räcker till för framtidens samhälle. Det behövs en tydligare politik och utökad samverkan kring framtidens elnät.
Sveriges elsystem brukar karaktäriseras som ett av världens mest robusta med hög leveranskapacitet. Det har varit sant historiskt, men behovet av el ökar i rekordfart och kommer bara att fortsätta växa i takt med samhällsutvecklingen. Med fler elintensiva industrier, en övergång till elfordon och en energiomställning av energiförsörjningssystemet, där fler lokalproducenter vill mata in el i nätet, går vi mot en tid där elnätskapacitet blir en viktig konkurrensfaktor.
Batteritillverkaren Northvolts uteblivna etablering i Norrköping är ingen isolerad händelse, liknande utveckling sker i andra delar av landet. Med elnät som möter dagens och framtidens kapacitetsbehov kan företagslokaliseringar ske på grund av regional attraktivitet, inte på grund av att elnätet råkar möta kapacitetsbehovet.
Kapaciteten är också en utmaning för den nationella politiska överenskommelsen om 100 % förnybar el 2040. Elnäten har traditionellt används för att trycka ut el, men nu finns ett stort, och ökande, antal aktörer som istället vill mata in el i näten, t.ex. från solceller. På Gotland fick elnätsaktören tacka nej till nya elproducenter till sitt nät, oavsett om det var större solcells- eller vindkraftsanläggningar, helt grundat i kapacitetsbrist. I klartext betyder kapacitetsbristen minskade incitament för privatpersoner att investera i klimatsmart teknik.
Branschorganisationen Power Circle skriver i sin rapport ”Elnätets roll i framtidens energisystem” att elbrist riskerar att uppstå som en effekt av bristande överföringskapacitet när storskalig vindkraft tillkommer i norr samtidigt som kärnkraft stängs i söder. Samtidigt påpekar Energiföretagen Sverige att i ett mer elintensivt samhälle, så är det kapacitetsbrist i de lokala näten som är den största utmaningen.
Dagens elnät, som till stora delar byggdes ut under 70-talets oljekris, behöver anpassas till nutid och framtid. Det kräver naturligtvis stora investeringar under långt tid. Men om vår region ska kunna erbjuda konkurrenskraftiga miljöer även för elintensiva företag, så krävs ökad förståelse och samverkan mellan nätbolag, näringsliv, kommun, region och stat.
Förutom att möjliggöra för nya anslutningar behövs också ersättningsinvesteringar. Men här går det för långsamt!
Ledtiderna för att få tillstånd att bygga elnät är upp emot tio år, vilket riskerar att minska glappet mellan samhällsutveckling och elnätsutveckling ytterligare. Elintensiva verksamheter hinner investera i en annan del av landet, eller vi värsta fall utanför Sveriges gränser.
Vi vill se en region som kan konkurrera med sitt läge och sin kompetensförsörjning, inte behöva drabbas av bristande nätkapacitet. Därför behövs tydligare politiska målsättningar och styrmedel för vilken roll elnätet spelar i framtidens energisystem. Vi vill också se att elnätsföretagen faktiskt genomför de investeringar som elnätskunderna betalar för. Om det inte händer riskerar regionen att missa ännu fler investeringar i framtiden.
Politiken måste se till att målsättningar och styrmedel finns på plats. Elnätsföretagen måste genomföra de investeringar som krävs. Elnätskapacitet får inte bli en begränsning för samhällsutvecklingen i tillväxtkorridoren längs Ostlänken.