Tvingar regeringens nya miljöbilaga företag att betala för klimatpåverkan? Miljöminister Karolina Skog vill komma åt transporternas klimatpåverkan och konsumtionsbaserade utsläpp. För att nå klimatmålen måste utsläppen minska med 70 procent fram till 2030. Konsumtionsbaserade utsläpp gäller alla utsläpp som uppstår under tillverkningen och transporten av en vara eller tjänst till konsumenten. Konsumtionen i Sverige orsakar även stora utsläpp i andra länder.
BNP beskriver ett lands ekonomiska utveckling och tillväxt, utan att räkna med miljöförstörelse och klimatpåverkan. Ökad tillväxt är med det sättet att räkna, överkonsumtion av naturresurser. Rent vatten, frisk luft och fungerande ekosystem är en förutsättning för vårt välstånd, men naturvärden räknas varken som tillgångar eller förluster i BNP.
Därför krävs en radikal omställning av vår produktionsapparat, som förbrukar mer naturresurser än vad naturen hinner återskapa. Slit – och släng-kulturen måste ställas om till att vi börjar reparera och återutnyttja det som idag slängs på sophögen.
Regeringen vill att den nya miljöbilagan bidrar till att Sverige blir en av världens första fossilfria välfärdsländer. Frågan är om investeringsviljan och risktagandet går i samma riktning hos svenskt näringsliv?