Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Då misstänks ärftlig cancer

Det kan vara  bra att känna till sin familjs cancerhistoria. Därför pläderar dagens debattör bland annat för att genetisk testning ska bli mer tillgängligt.

Det kan vara bra att känna till sin familjs cancerhistoria. Därför pläderar dagens debattör bland annat för att genetisk testning ska bli mer tillgängligt.

Foto: isabell Höjman/TT

Debatt2019-04-02 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

April är gyncancermånaden i Sverige, och gyncancer är en sjukdom som verkligen berör alla, eftersom både kvinnor och män kan vara anlagsbärare för flera olika cancersjukdomar. Varje år insjuknar omkring 100 kvinnor i äggstockscancer, 30 kvinnor i livmodercancer, 470 i bröstcancer, 72 män i prostatacancer och 140 personer i tjock- eller ändtarmscancer, på grund av någon av de genetiska mutationerna BRCA eller Lynch syndrom. Minst 2 procent av alla som drabbas av gynekologisk cancer har ett ärftligt canceranlag, vid äggstockscancer ligger andelen på 15-20 procent.

En del av detta hade kunnat undvikas om fler kände till sin familjs cancerhistoria. Det kan handla om att testa sig själv och familjemedlemmar för anlag, men också om att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar cancer.

Både män och kvinnor är anlagsbärare

En vanlig missuppfattning är att ärftlig gynekologisk cancer och bröstcancer enbart berör kvinnor. När det finns ett ärftligt underlag för bröst- eller äggstockscancer, benämnt BRCA-syndrom, finns det i vissa fall en ökad risk för prostatacancer hos män. Om kvinnliga släktingar har livmoder- eller tarmcancer, kan orsaken vara Lynch syndrom, vilket ger både kvinnor och män en ökad risk för tjocktarmscancer. Dessutom kan både manliga och kvinnliga släktingar vara anlagsbärare.

När bör man misstänka ärftlig cancer?

Ärftlig cancer bör misstänkas om flera nära släktingar på samma sida i släkten drabbats av cancer, antingen samma typ eller som kan ärvas ihop. Det kan också handla om en person som haft fler än en cancersjukdom, exempelvis drabbats av cancer i ett bröst och sedan det andra. När en person drabbats av cancer i unga år, det vill säga före 50, finns det också anledning att misstänka ärftlig cancer.

Ett cancerbesked är ofta traumatiskt. Att få ett besked att din cancer har ärftliga orsaker kan vara ännu värre, men det kan även ge dig en möjlighet att bespara dina anhöriga från onödigt lidande genom förebyggande åtgärder och uppföljningar.

Du behöver inte föra arvet vidare

För BRCA bärare kan man idag befrukta ägget utanför livmodern och sedan återinföra ett befruktat ägg som inte bär den defekta genen. På så sätt kan man bryta en släkts cancerarv. Du som undrar över detta kontakta närmaste universitetssjukhus och deras genetiska mottagning

Hur ser det då ut i landet beträffande DNA-test?

Enligt det nationella vårdprogrammet för cancer ska alla landsting/regioner göra DNA-test vid återfall i äggstockscancer. Det är glädjande att Region Skåne på prov har börjat testa även nyligen insjuknade cancerpatienter. Vid ett positivt test, det vill säga att man upptäcker en BRCA-mutation, remitteras patienten för blodtestning och ärftlighetsutredning.

Analysera och identifiera tidigare

Nätverket mot gynekologisk cancer vill att genetisk testning blir enkelt tillgängligt för alla! Idag analyserar man den gynekologiska cancern först vid återfall. Vi vill att alla ska få sin cancer analyserad direkt när man insjuknar. Det är viktigt att identifiera familjemedlemmar som har dessa mutationer för att möjliggöra sjukdomsförebyggande åtgärder. Kunskap räddar liv!

Läs mer om