Artskyddsförordningen i dess nuvarande form börjar bli en svår belastning för svensk skogsnäring i allmänhet och oss 330000 privata skogsägare i synnerhet. Förordningen har ett gott syfte men saknar förankring till praktisk skötsel av modernt skogsbruk. De skogsägare som sköter sin skog oklanderligt, och det är kan jag garantera 99 procent, genom att ta hänsyn till djur och växter blir kriminella när kortsynta byråkrater klampar in på våra marker och hojtar om avverkningsstopp utan att ge något alternativ. Detta är förnedrande!
Skogsnäringen levererar produkter till export som ger Sverige intäkter varje år på över 100 miljarder kronor. Det måste finnas mer intelligenta sätt att bruka skyddade arter än att totalstopp av avverkningar när vi har stora arealer skyddad skog under statens kontroll. Det verkar överdrivet att domstolar skall bestämma avverkningar i svenska skogar. Detta måste kunna skötas internt inom skogsnäringen eftersom det finna gemensamma syften med avverkningarna. Att det skall behöva förekomma personliga tragedier på grund av myndigheternas beslut är ovärdigt ett civiliserat samhälle.
Nu måste sunt förnuft gälla och inte juridiska hårklyverier och människans rätt gå före växter och djur när det gäller att tolka skogsvårdslagen och miljöbalken. Vi påminns om de otroliga personliga tragedier med självmord som blev följden av stormen Gudruns härjningar. Då var det naturens krafter som skapade förödelsen och det är svårt att freda sig mot men nu är det byråkraterna som bestämmer över våra liv och dem kan vi freda oss från.
Vi vädjar till besinning och hänsyn till den enskilda människan, skogsägaren, som behöver stöd och inte byråkrati.