Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bygg inte på Malmölandet

Dagens debattörer motsätter sig fortsatta utbyggnader av lager- och industrilokaler på Malmölandet.

Dagens debattörer motsätter sig fortsatta utbyggnader av lager- och industrilokaler på Malmölandet.

Foto: Hanna Petersson

Debatt2018-05-09 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jordbruksmarken kring Norrköpings stad är i fara. Den styrande majoriteten anser att Malmölandet är lämpligt att fortsätta bygga industri och lagerlokaler på. Det hamnnära läget framhålls som viktigt för transportintensiv lager- och industriverksamhet, men ingen undersökning har gjorts av alternativa lokaliseringar som skulle kunna fungera. Stora markområden, med låg biologisk avkastning, finns utmed vägarna E4, 55, järnvägarna Stambanan och Nyköpingsbanan som skulle kunna fungera bra för transportintensiva verksamheter utan att förstöra brukningsvärd jordbruksmark. Att avståndet till hamnen är några kilometer längre är av underordnad betydelse. Det är själva omlastningarna som kostar mest.

För att uppfylla Miljöbalkens krav, att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse om det väsentliga samhällsintresset inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk, måste naturligtvis alternativen undersökas. Det är kommunen som har hela ansvaret för detta. Det duger inte att säga att länsstyrelsen inte hade några invändningar, eftersom länsstyrelsen inte har att överpröva ärenden enligt Miljöbalken 3:4. Att ingen kommunpolitiker eller tjänsteman hittills blivit ställd till ansvar får inte innebära att det är fritt fram att strunta i Miljöbalken.

Det är mycket svårt att återställa den brukningsvärda jordbruksmarken, när man väl en gång har förstört den. Den behövs för våra efterkommande generationer, inte bara för matproduktion, utan även för biobränsle och råvaror för industrin, särskilt nu när användningen av bergolja och stenkol är under avveckling och till stor del ska ersättas med nyproducerat biologiskt material. Avkastningen från god jordbruksmark är mycket högre än från magra skogsmarker, och därför måste de högavkastande markerna bevaras för biologisk produktion.

I kommunerna prioriteras ofta att just den egna kommunen ska växa. 2011 – 2015 bebyggdes 3 000 hektar jordbruksmark i Sverige, i Östergötland 320 ha. Detta är inte hållbart. Staten och regionerna behöver därför styra mer för att bevara jordbruksmark, som i Norge och Danmark.

Läs mer om