Men viljan att köpa bostad har faktiskt ökat – inte minskat – under coronakrisen. Nu behöver regeringen och bostadsminister Per Bolund vidta åtgärder för att möta människors ökade efterfrågan.
Coronakrisen har drabbat samhällsekonomin hårt. Men bostadsmarknaden har hittills stått stadigt. Bostadspriserna steg i Sverige som helhet, även i de tre storstadslänen, de två första veckorna i juni enligt den senaste statistiken från Booli. Något som är ännu mer förvånande är att viljan att köpa bostad har ökat sedan coronapandemin bröt ut i Sverige. I en ny Sifoundersökning, beställd av HSB, uppger var femte (18 procent) av de som är på bostadsjakt att deras vilja att köpa bostad har ökat under coronakrisen. Endast en av tio (9 procent) uppger att viljan har minskat.
Det beror sannolikt på att boendet är något som många funderar extra över under coronakrisen. Arbete i hemmet och studier på distans sätter situationen på sin spets: suget att flytta hemifrån stärks och behovet att hitta en bättre anpassad bostad aktualiseras. Viljan att köpa bostad, liksom betalningsförmågan, är alltså fortfarande stark. Det, liksom att prisfallet har uteblivit, gör att bostadsbyggandet inte störtdyker.
Men samtidigt vet vi att många trots detta inte kommer att få lån från banken. Och glappet på bostadsmarknaden lär växa ytterligare ifall coronakrisen blir djupare med högre arbetslöshet och ökade klyftor. Unga vuxna är en grupp som har fått det allt svårare att komma in på bostadsmarknaden. Vår rapport ”Stängda dörrar” visar att unga singelhushåll och ensamstående med barn nekas bolån i stora delar av Sverige. Bolånetaket och bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler sätter stopp för bostadsdrömmarna.
Regeringen har dock delvis agerat och tillfälligt slopat amorteringskravet under krisen. Det är bra, men det borde inte ha införts över huvud taget. Det har effektivt satt stopp för unga hushåll i storstäderna som trots bra och ekonomiska kalkyler fastnat i hårda och statiska amorteringskrav.
Men det stora problemet är att bostadspolitiken är brutalt eftersatt sedan länge. Vi föreslår fem konkreta åtgärder som skulle ge stor effekt för ungas bostadsefterfrågan.
1. Slopa senaste amorteringskravet permanent. Amorteringskrav och bankernas höga ”kvar att leva på”-kalkyler, med en stressränta på upp till sju procent, medför att även hushåll med goda inkomster inte får lån.
2. Stöd till bosparande. Vi behöver ett stöd till bosparande för att balansera de senaste årens ensidiga fokus på kreditrestriktioner.
3. Förändra bolånetaket genom startlån till unga. Ett statligt startlån för unga, som i praktiken gör bolånetaket mindre strängt, gör att fler kan efterfråga bostäder.
4. Förändra flyttskatten. Flyttskatten ger inlåsningseffekter som gör att vi inte utnyttjar de bostäder som finns effektivt. Uppskovsräntan föreslås nu tas bort, men det behövs mer om vi ska få en rimlig rörlighet på bostadsmarknaden.
5. Utveckla bostadsbidraget. De senaste decennierna har bostadsbidraget urholkats kraftigt. Det behöver utvecklas så att fler hushåll kan ta del av det.
Viljan att köpa bostad är större än kanske någonsin. Det biter inte ens coronakrisen på. Nu är det upp till regeringen och bostadsminister Per Bolund att agera så att unga människor kan återfå hoppet om en egen bostad.