Den 20 oktober ska EU:s ledare utvärdera de pågående förhandlingarna med den brittiska regeringen. Men hittills har dessa inte lett någon vart. Om inte ett stort genombrott sker måste därför utvärderingen skjutas upp, trots risk för att utträdesprocessen försenas. Det enades Europaparlamentet om i veckan.
Eftersom det inte blir något brexitavtal utan parlamentets godkännande, fortsätter vi därför att föra fram våra krav till förhandlingarna. Högst upp står de 100 000 svenskar och ytterligare 3,2 miljoner medborgare från andra EU-länder, som bor och arbetar eller studerar i Storbritannien.
Att deras rättigheter respekteras är för oss ett oavvisligt krav. Det handlar inte bara om deras rätt att få stanna i landet. Det rör också rätten till grundläggande social trygghet som sjukvård, sjukpenning, a-kassa, pensioner, föräldrapenning, barnbidrag och studiebidrag. Trygghetssystem som varje EU-land själva reglerar men som samordnas inom EU.
Den fria rörligheten mellan EU:s länder kan inte heller väljas bort om Storbritannien fortsatt vill vara en del av den inre marknaden. Det går inte att plocka russinen ur kakan – de fyra rörligheterna för varor, personer, kapital och tjänster är odelbara.
Eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner för Sverige och motsvarar 6,5 procent av vår totala exportmarknad, hoppas vi dock på en uppgörelse där Storbritannien förblir inom EU:s tullunion, eller åtminstone väljer att behålla EU:s tullagstiftning.
När det gäller Storbritanniens finansiella åtaganden gentemot EU är det självklart att landet måste leva upp till de skyldigheter enligt EU:s fleråriga budgetram, som den brittiska regeringen varit med och beslutat om. Det kommer inte på tal att de resterande 27 EU-länderna ska betala notan för att Storbritannien lämnar EU.
Slutligen måste frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland redas ut i enlighet med den så kallade långfredagsöverenskommelsen, så att den nordirländska fredsprocessen bevaras.