En gedigen skolutbildning är en av de viktigaste framtidsinvesteringarna ett land kan satsa på. Endast en skola fokuserad på bildning och kunskap kan utrusta eleverna till att bli självständiga och ansvarstagande samhällsmedborgare. En kvalitativ skolutbildning är dessutom en förutsättning för att Sverige skall kunna konkurrera i ett globaliserat kunskapssamhälle.
Tyvärr har svensk skola under de senaste decennierna varit föremål för ett antal experiment som har sänkt kvaliteten på utbildningen för flera generationer av skolbarn. Detta har resulterat i att elever lärt sig allt mindre och att kunniga lärare har flytt.
För att vända den negativa trenden behövs genomgripande reformer. Nuvarande regering gör tyvärr inget för skolan, trots att utbildningsministern lovade stort när han tillträdde. Alliansregeringen var inte heller mycket bättre. De sade sig förvisso ha gjort de viktigaste reformerna sedan folkskolestadgan infördes 1842, men vad de gjorde var att lappa och laga i befintligt system. Det hjälper inte att beskära ett träds grenar om roten är rutten.
Eftersom elever är olika och har olika intressen vill Medborgerlig Samling (MED) att det införs två linjer i dagens högstadium. Då kan man lättare ta hänsyn till elevgruppernas olika behov och kunskapsutveckling. Den så kallade reallinjen får ungefär samma inriktning som idag, medan den klassiska linjen lägger in högre växlar med ett större och omfattande ämnesteoretiskt fokus.
Ett problem som fått ökad aktualitet efter friskolereformen och införandet av det fria skolvalet är de vaga läro- och kursplanerna och bedömningskriterierna. Idag är det väldigt otydligt vilket undervisningsinnehåll som varje elev får ta del av. Likvärdigheten kan inte säkras och betygsinflationen visar tyvärr att bedömningen i svensk skola är högst godtycklig. Därför vill vi se ett statligt huvudmannaskap av den offentligt drivna skolan.
Därutöver behövs ett ingående reformarbete av läroplanerna med tydligt definierade innehåll präglade av bildning, kunskap och nivåhöjning mellan årskurserna. Även bedömningen skall skärpas i och med att rättningen av nationella prov och examina bedrivs externt.
Betygen är viktiga för att ge återkoppling av elevprestationen. De utgör också ett viktigt instrument för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen och de kan då få extra stöd. Tidiga insatser är viktigt för att inte halka efter i skolgången. Vi vill därför ha betyg redan från årskurs ett.
Den viktigaste komponenten för en kunskaps- och bildningsfokuserad skola är utan tvekan läraren. Lärarutbildningen präglas idag av ett ideologidrivet innehåll där praktiska färdigheter underskattas. Blivande lärare ska få en gedigen utbildning inom sina ämnen, men de klassrumsnära inslagen behöver också stärkas. Lärarexamen bör därför erhållas först efter att man avlagt teoretiskt utbildning samt haft en introduktionstid på en skola.
De reformer som MED föreslår kan inte genomföras i en handvändning. Den negativa spiralen inom skolan har pågått under lång tid och ingen quick fix är möjlig. Men genom höga målsättningar om att skolan återigen skall bli en bildningsinstitution värd namnet kan utvecklingen vändas och räddas.