Vi har under sommaren fått se exempel på såväl torka som extrem nederbörd med översvämningar som följd. I augusti bekräftade också FN:s nya IPCC-rapport en direkt koppling mellan den globala uppvärmningen och ett allt extremare väder. Ett förändrat klimat ställer större och nya krav på samhället och på landskapet vi har omkring oss. 

I Sverige beräknas det finnas över en miljon kilometer diken. Många av dem grävdes i början av 1900-talet för att marken skulle bli användbar för jord- och skogsbruk. Det fick till följd att många våtmarker torrlades.

Våtmarker har många fördelar:
- De hjälper till att jämna ut flödet vid höga vattennivåer – som efter omfattande regnväder – och vid torka.
- De renar vatten från kväve, fosfor och bekämpningsmedel och skiljer av sediment och slam.
- De fungerar som barnkammare för många insekter, grodor, fiskar och fåglar.
- De är vackra och har höga rekreationsvärden.

Att återställa utdikade våtmarker kräver kunskap, men gör stor nytta om åtgärderna utförs rätt. Skogsstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att återställa utdikade våtmarker. Fram till 2023 finns det bidrag att söka som kan ersätta en del av kostnaderna för ett våtmarksprojekt.

Det är bra, men våtmarker måste fortsätta att vara en fråga högt upp på den politiska agendan. Vi på Skogssällskapet hoppas därför att riksdagsledamöterna från Östergötland kommer att prioritera både skogen och våtmarkerna högt inför det kommande valet.

Vi vill också uppmana alla skogsägare i Östergötland att överväga om det finns ytor på skogsfastigheten som skulle göra bättre nytta som våtmark.



K