Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Avsikten är att fler lågmeriterade ska bli lärare

För att få ut fler lärare på arbetsmarknaden är regeringen beredd att laborera med grunderna för antagningen. Ord som “generös och flexibel” används och risken att vi får en “lågmeriterad” lärarkår med lärarlegitimation är överhängande med de nya förslagen. Jag anser att detta är ett svek mot Sveriges barn och elever.

Gunilla Hellberg varnar för att lärarutbildningarna kan komma att öppnas för lägre meriterade studenter. Campus Norrköping här på bilden har inget särskilt samband med texten i debattartikeln. Mer än att här pågår lärarutbildning.

Gunilla Hellberg varnar för att lärarutbildningarna kan komma att öppnas för lägre meriterade studenter. Campus Norrköping här på bilden har inget särskilt samband med texten i debattartikeln. Mer än att här pågår lärarutbildning.

Foto: Thomas Möller

Debatt2021-03-27 09:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan länge har den svenska lärarutbildningen kritiserats för att inte ge lärarstudenterna de kunskaper och färdigheter de behöver för att klara sitt uppdrag på bästa sätt. Brister i lärarnas utbildning har starkt bidragit till att Sverige idag har en skola i akut kunskapskris. Kunskapskrisen innebär att många elever inte behärskar basala skolkunskaper och att de har stora luckor i förmågor som läsning och skrivning och att sjunkande skolresultat syns i internationella jämförelser som till exempel i de regelbundet återkommande och globala PISA - undersökningarna.

En prognostiserad brist på lärare har också satt press på regeringen och samarbetspartierna att se till att fler vill bli lärare. I promemorian Ökad kvalité i lärarutbildningen och fler lärare i skolan(U2021/00301) har man den uppenbara avsikten att göra det ännu lättare för “lågmeriterade” sökande att komma in på Lärarprogrammet, för att lösa problemet. När man istället, för elevernas skull, borde höja meritvärdet. 

För att få ut fler lärare på arbetsmarknaden är regeringen beredd att laborera med grunderna för antagningen. Ord som “generös och flexibel” används och risken att vi får en “lågmeriterad” lärarkår med lärarlegitimation är överhängande med de nya förslagen. Jag anser att detta är ett svek mot Sveriges barn och elever.

Ett flertal internationella jämförelser som gjorts visar på ett klart samband mellan elevernas resultat och lärarnas meritpoäng och värdet av välmeriterade lärare, för att kunna öka kunskapsresultaten, bör därför inte underskattas av lagstiftarna.

Samtidigt som regeringen planerar en ny forskningsproposition om ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation i Sverige” fortsätter man att bygga in “svaga länkar” i utbildningskedjan.

Jag undrar hur Sverige ska kunna bli en framstående kunskapsnation om inte all utbildning är av hög kvalité. Att elevernas attityd till skolkunskaper måste ändras ligger också i färdriktningen.

Inte förrän läraryrket och lärarutbildningen uppvärderas kommer det svenska utbildningsväsendet igen att leverera de välutbildade medborgare som landet behöver.