Asylrätten driver även på tillbakagången för demokrati både i asylproducerande och mottagarländer. Asylrätten behöver därför ersättas med rätten till demokrati. Medel som idag reaktivt finansierar asylmottagande och kamp mot fattigdom inom biståndspolitiken bör kraftsamlas inom ramen för en proaktiv global demokratiseringspolitik strategiskt samordnad med utrikeshandel.
1. Dagens asyl- och biståndspolitik är symtombehandling
Asylpolitiken och biståndspolitiken tycks inte ha några avgörande effekter på minskning av fattigdom eller asylflöden. År 2022 uppgick världens samlade internationella bistånd till omkring 2 000 miljarder kronor– den högsta nivån hittills. Ändå ökade hotet om svält och omkring 220 miljoner människor i mer än 50 länder riskerade att stå inför akut osäker tillgång till mat i slutet av 2023.
Vid slutet av 2013 var 51,2 miljoner människor på flykt från krig. År 2023 ökade denna siffra till mer än 117 miljoner människor för att landa på 200 miljoner i maj 2024.
En förklaring till denna tendens är att asylpolitiken och biståndspolitiken är missriktade symptombehandlande åtgärder som i praktiken upprätthåller själva orsaken till fattigdom och förtryck, nämligen de odemokratiskt styrda samhällssystemen.
2. Bristande demokratiutveckling bakom fattigdom och asylflöden
Trots att asylrätten har funnits i mer än 70 år avtar inte asylflöden och demokratin är på tillbakagång i världen. På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Idag är det 71 procent av världens befolkning som lever i auktoritära stater jämfört med för tio år sedan då 48 procent levde under autoritärt styre. Även i de demokratiska länderna finns det en nedåtgående trend för demokratin som kan ge legitimitet åt auktoritära regimer. Här kan nämnas en minskande autonomi för rättsväsendet i några EU-länder, en antidemokratisk nationalistisk retorik hos politiska partier i de flesta demokratierna och en auktoritär retorik i amerikanska presidentval.
Det behövs därför ett nytt perspektiv med en förskjutning från att bekämpa fattigdom och ta emot människor på flykt till en samlad strategi för global demokratiutveckling. Alla människor på jorden ska ha tillgång till grundläggande politiska rättigheter, särskilt rätten att delta i fria och rättvisa val. Utifrån den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter borde demokrati vara en mänsklig rättighet som måste respekteras i alla världens länder.
3. Win-win-strategi och ömsesidig nytta
Parallellt med demokratisering av fattiga och asylproducerande länder kan de demokratiska ländernas problem med åldrande befolkning hanteras som en fråga om ett globalt kompetensförsörjningsbehov, där migrationspolitikens roll renodlas till att att lösa brist på kompetent arbetskraft orsakad av ett sviktande befolkningsunderlag.
En sådan win-win strategi skulle därmed leda till en mer symmetrisk politik,där rika demokratiska länder och icke-demokratiska fattiga länder får betydligt större och en mer ömsesidig nytta av varandra genom en global demokratiutvecklande samverkan.
4. Gör om EU:s asylpolitik till en politik för global demokratiutveckling
Mot bakgrund av dessa argument borde Sverige kunna medverka till att EU:s asylpolitik fasas ut och att asylrätten ersätts med rätten till demokrati inom ramen för en global demokratiseringspolitik strategiskt samordnad med utrikeshandel. Vissa steg har redan tagits i denna riktning. Det svenska demokratibiståndet är idag betydande. Sverige bedriver demokratibistånd och en viktig global aktör är FN:s demokratifond Undef (United Nations Democracy Fund). Inom ramen för Undef sker både egna satsningar och samordning av andra länders demokratibistånd.
Biståndet har också blivit ett allt viktigare verktyg i EU:s migrationspolitik genom en starkare koppling mellan migrationspolitiken och EU:s internationella bistånd. Denna koppling bör kunna utvecklas till en strategisk plattform för att utveckla EU:s roll som världens största aktör för global demokratiutveckling. Genom att samordna demokratiseringspolitik med handelspolitik och införa demokratiseringsklausuler för handelsutbudet utanför EU kan stöd till mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också bli en integrerad del av EU:s utrikeshandel.