Det är en stor påfrestning på kommunernas ekonomi. Om fler skulle försörja sig själva, skulle det frigöra resurser som skulle kunna satsas på sådant som barnomsorg, skola och äldrevård.

Totalt är nästan 60 000 personer i arbetsför ålder i länet inte självförsörjande. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv har tagit fram. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande. 

Samtidigt som utanförskapet är rekordstort är svårigheter att rekrytera ett stort och växande bekymmer för länets företag. Åtta av tio företag uppger att svårigheter att rekrytera hämmar deras tillväxt och i vissa branscher är läget än mer akut. I till exempel restaurangbranschen har företagen tvingats vända sig utomlands för att hitta kökspersonal, samtidigt som 16 000 personer är inskrivna i restaurangfackets a-kassa. 

Sverige behöver återinföra arbetslinjen. Drivkrafterna att arbeta behöver stärkas genom sänkta skatter på arbete. Samtidigt behöver drivkrafterna att anställa stärkas genom att sänka arbetsgivaravgiften och fullfölja reformen av arbetsrätten som parterna kommit överens om.  

Kommunerna måste också bli bättre på att vidareutbilda dem som inte har ett jobb. Viktigast är att få fler att söka sig till gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesvux måste bättre spegla arbetsmarknadens behov istället för kommunernas egna behov av arbetskraft och fler med högskolebehörighet måste söka sig till ämnen som matte, teknik och naturvetenskap.

 När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser till välfärden som kan användas för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Den som kan jobba ska jobba. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år. Det är mer än vad hela rättsväsendet med polis och domstolar kostar.  För att bryta utanförskapet och för att få fler i arbete måste det löna sig mer både att arbeta och att anställa.