Är vår demokrati på väg att bli mindre demokratisk?

Idag förefaller det paradoxalt att det är demokratins friheter som möjliggör att friheterna kan utnyttjas av dess fiender.

Susanne Nordström är riksdagsledamot för Moderaterna i Östergötland. I riksdagen tjänstgör hon bland annat i Konstitutionsutskottet; ett utskott med särskilt intresse och ansvar för demokratins former och formler.

Susanne Nordström är riksdagsledamot för Moderaterna i Östergötland. I riksdagen tjänstgör hon bland annat i Konstitutionsutskottet; ett utskott med särskilt intresse och ansvar för demokratins former och formler.

Foto: Riksdagen

Debatt2023-11-19 08:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kan till exempel vara meningsmotståndare som försöker tysta varandra, desinformation på sociala medier eller populistiska grupperingar som undergräver demokratins trovärdighet. Nya plattformar för desinformation skapas hela tiden.

Men det finns flera kanaler som med en kanske oväntad samverkan bidrar till den oroande utvecklingen för vår demokrati. Vi ser sviktande medlemstal i politiska partier, fackföreningar och civilsamhällets frivilligorganisationer. Och i samma veva skapar den nya kommunikationsteknologin möjlighet för fler att delta i olika diskussioner.

Samma plattformar har också en tendens att åsidosätta respekten för oliktänkande samtidigt som de ser sig själva som demokrater.

Att få kritisera meningsmotståndare inom ramen för det demokratiska systemet, är att bidra till en vital samhällsdebatt och en samhällsordning som ständigt utvecklas. Endast i totalitära samhällen utgör det fria meningsutbytet problem. 

I själva verket är det den liberala demokratins kärna som allt oftare blir angripen. Tyvärr då också av demokratiskt sinnade krafter som verkar vara allt mer villiga att rucka på de demokratiska fundamenten.

Vi ser det i cancelkulturen, drev i sociala medier, påtvingad självcensur och ifrågasättande av expertis.

Men även så kallad deplattformering förekommer där syftet är att kampanjer av olika slag ska göra det svårare för en viss person att uttrycka sina åsikter inför en bred publik och därmed möjlighet till försörjning.

Det är riskabelt när vi som omhuldar demokratins idéer inte förmår eller orkar sätta emot. 

Vår tryck- och yttrandefrihet hur mår den när vi i det offentliga samtalet bevittnar att vare sig akademin eller kulturen inte är fri, där man kan bli avstängd från sitt jobb om man fått någon att känna sig obekväm eller kränkt. När grupper av kollegor inte våga ställa obekväma frågor eller ifrågasätta gängse ordning, eftersom risken finns att kostnaden på individnivå blir alldeles för hög.

Filosofen Karl Popper (1902–1994) menar att framsteg alltid sker genom kritik – både inom vetenskapen och inom samhällslivet i övrigt. Det öppna samhället är Poppers term för den samhällstyp som ständigt tillåter kritisk debatt, och där nya problemlösningar fritt kan formuleras och prövas. Den fria debatten, den fria forskningen och den fria kulturen behöver inte politikers klåfingrighet.

Fria samhällen är inte betjänta av politikers klåfingrighet, skriver Susanne Nordström i sin debattartikel i Folkbladet.
Fria samhällen är inte betjänta av politikers klåfingrighet, skriver Susanne Nordström i sin debattartikel i Folkbladet.