En akademisk utbildning är givande på många sätt. Du får ett djupare perspektiv på omvärlden, möjlighet till ett utvecklande arbete och en försäkring mot arbetslöshet.
Men det räcker inte. En utbildning ska även vara lönsam ekonomisk, din investering i tid och pengar ska märkas i plånboken.
Sedan 2001 har antalet invånare i länet med en treårig högskoleutbildning ökat med 68 procent. Det är bra att fler skaffar sig en utbildning, Sverige ska vara ett högutbildat land. Men det ställer också krav på högskolorna, liksom på politiken. Och där finns det skäl till oro.
Under samma period har nämligen den så kallade högskolepremien sjunkit drastiskt, visar siffror från Saco. Premien mäter löneskillnaderna mellan gymnasie- och högskoleutbildade och när den sjunker betyder det att det blir mindre lönsamt att utbilda sig.
Det är troligtvis flera orsaker som ligger bakom lönetappet. Det handlar om globalisering, demografi och arbetsmarknadens behov. Men också om brister i kvaliteten på högskolan.
Var fjärde undersökt utbildning har bristande kvalitet, enligt Universitetskanslersämbetets senaste granskning. Det är allvarligt och riskerar att slå hårt mot Sveriges roll som kunskapsnation. Krisinsikten har dock inte nått regeringen. För samtidigt som kvaliteten på utbildningarna ifrågasätts så insisterar regeringspartierna på att bygga ut antalet platser och använda lärosätena som regionalpolitiska instrument. Det duger inte. Högskolans uppgift är att leverera högkvalitativ utbildning och forskning. Uppdraget måste nu renodlas och kvaliteten prioriteras.
Saco vill därför att:
• Utbyggnaden av högskolan upphör innan kvaliteten i undervisningen håller hög nivå, på alla lärosäten. Att fortsätta att bygga ut antalet platser utan att stärka upp kvaliteten är oansvarigt.
• Det blir möjligt att göra välinformerade utbildningsval. Det går i genomsnitt 487 elever på en studie- och yrkesvägledare i gymnasiet. Antalet studie- och yrkesvägledare måste därför öka. Dessutom behöver det bli lättare att jämföra kvaliteten och utbildningsinnehållet för de olika utbildningar som finns. Här har lärosätena ett stort ansvar att rapportera in jämförbar statistik.
• Studenternas förkunskaper stärks. En likvärdig grund- och gymnasieskola är avgörande för studenternas möjligheter att klara sina studier. Lärarna är en nyckel för elevernas inlärning och läraryrkets status måste därför fortsätta att höjas för att vi ska kunna bygga framtidens kunskapssamhälle.
Sacos hållning är tydlig; utbildning måste löna sig. Du ska få betalt för tiden och energin som du lägger ner på att utbilda dig och ta ansvar för Sveriges framtida välstånd. Det är genom kunskap vi bygger framtidens välfärdssamhälle.
Vi får aldrig kompromissa om kunskapens värde.