Var tionde barn tvingas uppleva pappas våld mot mamma.
Mellan den första januari 2000 och den första juni 2019 har 299 svenska kvinnor dödats av en partner eller före detta partner. Den vanligaste mordplatsen är kvinnans egen säng. Dessa kvinnor har efterlämnat 246 minderåriga barn, 92 av dem var hemma vid brottet och 51 av dem såg det hända.
Svårast att klara upp är fallen där gärningsmannen tagit sitt eget liv efter mordet. I var femte fall följs mordet av självmord. Ingen kan åtalas. Polisutredningen läggs ner. Det finns poliser som talar om brotten som ”utvidgade självmord”.
Varför avstår offer från att söka hjälp innan det är för sent?
Varför lämnar inte kvinnan? Det är en fråga som många ställer och jag vill gärna försöka besvara den frågan
Man måste förstå att de här utsatta kvinnorna har känslomässiga bindningar som minskar viljan att anmäla brott till polisen. Våldet utförs ju av en person som hon borde kunna lita på och känna sig trygg med. Ingen utomstående ser och hör brott som sker i hemmet. Den våldsutsatta, våldsutövaren och eventuella barn har ett gemensamt projekt, nämligen att dölja våldet för omgivningen.
Kvinnan reagerar med ångest och skam. Hon tror ingen annan har det som hon. Hon känner skuld för att hon inte har kraft att lämna relationen. Hon är rädd för att bli ensam. Hon har inga nära vänner kvar eftersom mannen ofta har isolerat henne. Hennes självkänsla är låg. Hon har fått höra att hon är psykiskt sjuk, dum och värdelös och att hon inte klarar sig själv. Hon lider av psykosomatiska reaktioner som magont, huvudvärk, yrsel, sömnsvårigheter och är inte sällan är deprimerad.
En misshandlad kvinna bryts ner psykosocialt och accepterar gradvis våldet. Det onormala blir normalt och gränserna för det som är acceptabelt och oacceptabelt suddas ut. Kvinnan anpassar sig och förlorar allt mer av sitt självförtroende. Hon tillåts inte vara en egen person med åsikter, tankar, fritidsintressen och egna relationer.
Om mannen bara skulle vara elak och kontrollerande skulle många kvinnor lämna tidigare men istället växlar han mellan att vara aggressiv och elak och att vara omtänksam och kärleksfull.
Du som är medmänniska, våga fråga! Hur har du det? Hur är din man? Kräv inte att hon ska lämna men förmå henne att söka hjälp.
Den utsatta kvinnan kan inte ändra på sin partner men hon kan välja om hon vill stanna kvar eller inte.