Mannen på scen flåsar upphetsat när han talar om de 400 meter höga vindkraftverken som ska anläggas i ett naturskyddsområde norr om Åland. Tåget håller på att gå och det är bråttom. Så småningom ska någon, oklart vem, bygga en vätgasfabrik och producera enorma mängder kemikalier med elen från vindkraftverken. 500 000 ton färjebränsle och vätgas som ska till Tyskland genom en pipeline! Publiken är entusiastisk. Klimatet ska räddas och Åland ska bli rikt på fastighetsskatt från vindkraftverk och en framtida vätgasproduktion som saknar motstycke i världen. Spontana applåder. Ögruppen ska bli ett nav för kemisk industri i Östersjön.
Det jag ser är en inspelning av den svenska vindkraftsutvecklaren OX2:s startmöte på Åland. Detta är resultatet av EU:s beslut att stimulera utbyggnaden av s.k. grön energi som vindkraft med 1000 miljarder Euro i form av billiga lån. Finansiella bubblor är något som ständigt återkommer i vår historia och bränslet är billiga lån, drömmen om snabba pengar och överdriven tilltro till framtida teknologi.
Man har bjudit in mig till Åland för att hålla ett föredrag om vindkraftens ekonomi. Första anhalt är Ålands radio där OX2 ska debattera med mig men de kommer inte. Istället får jag ensam berätta om de närmast ofattbara ekonomiska misslyckanden som vindkraften står för i Sverige. När jag lämnat studion intervjuas Ålands infrastrukturminister. Hon berättar att det inte finns någon anledning att tro att den situation som har skapats i Sverige skulle kunna hända på Åland.
Mer att läsa av Christian Stenbeck: Varför satsa på elproduktion som bara fungerar när det blåser? (folkbladet.se)
Ålandsbanken är med på OX2:s startmöte. Deras representant talar inspirerande om deras nya vindkraftsfond där alla som vill kan börja investera i vindkraftsanläggningar. Den är redan uppe i tre miljarder kronor. Entusiasmen är stor. De 126 stycken upp till 400 meter höga verken norr om Åland kommer att kosta 110 miljarder kronor och jag förmodar att det kan vara den största affären i bankens historia.
På kvällen håller jag min föreläsning. Intresset är stor och frågorna haglar. Svensk vindkraft har nu byggts ut i en sådan omfattning att det uppstår elöverskott när det blåser. För att undvika att nätet blir överbelastat har staten börjat betala för att vindkraften inte ska producera el när det blåser. En del vindkraftsanläggningar stänger själva av sina verk eftersom elöverskottet är så stort att man är tvungen att betala sina kunder för att ta emot elen. Vi kan se stora nya vindkraftsanläggningar i konkurs redan efter 2–3 år. Det finns ingen infrastruktur för att lagra energin i vätgas. Northvolt, Hybrit m.fl. i den så kallade gröna omställningen som har finansierats av EU:s 1000 miljarder euro börjar dra sig ur när medborgarnas pengar sinar och fysikens lagar gör sig påminda.
Mer att läsa av Christian Steinbeck: En industri som bara arbetar då det blåser och solen skiner (folkbladet.se)
Min slutsats är att vindkraftsanläggningen på Åland skulle gå i konkurs inom två år. När den är klar kommer ungefär fem underhållsjobb att ha skapats till en kostnad av 110 miljarder kronor. Egentligen är det väldigt enkelt: om ingen vill ha det du producerar är investeringen bortkastad och konkursen ett faktum. Därefter blir det varken fastighetsskatt eller jobb. Mitt råd är att kräva förskott av OX2 för framtida sanering och de närboendes förlorade fastighetsvärden.
Några i publiken vill inte tro mig. De har blivit lovade mängder av jobb och miljarder i intäkter av fastighetsskatt. Tvärtom är det viktigt att skynda sig så att man hinner innan det är för sent. Åland ska också ha en del av kakan.
Mina tankar går vidare. En stor del av de 1000 miljarder euro EU:s medborgare lånar ut kommer att bli kreditförluster. Hur kommer EU:s banksystem att klara det? Om några år har vi facit.