Socialdemokratins plågsamma 10-tal fortsätter. Valförluster, interna bråk, täta partiledarskiften, sjunkande röstandelar och nu ett misslyckat försök att få igenom en vänsterpartidikterad budget genom riksdagen och ett extraval där framme i marsdimman 2015.
Belackarna ser allt detta som en bekräftelse på historiska insikter om att gamla institutioner sällan klingar av och dör på ett behagfullt sätt. Det är mycket rop, skrik, våndor, utspel och dramatik på dödsbädden. De mer hoppfulla ser istället det som händer som en plågsam men nödvändig väg att komma ut i samtiden på riktigt. Vill man vara fin får man lida pin. Typ.
Intellektuellt förstår ju alla att vi numera har åtta partier i riksdagen, att S har mist sin gamla särart som Det parti som regerar, att väljarna är mer självständiga, att valresultat på 25-30 procent är imponerande i den nya konkurrensrymden. Men den intellektuella intelligensen är bara halva kakan. Det krävs också att ta till sig samtiden med hjälp av intuitiv intelligens; känna in verkligheterna och politikens möjligheter här och nu och framåt. Där återstår en hel del att göra för S och många andra givetvis. Men denna korta text handlar om S.
Tre frågor bör kunna besvaras i en bra kampanj. 1. Varifrån kommer vi? 2. Vart är vi? 3. Vart ska vi?
Socialdemokraterna kommer från en position som en mycket framgångsrik politisk maktinstitution i det svenska samhället. I samförstånd med det nationella näringslivet och den nationella fackföreningsrörelsen har S styrt ett Sverige som är en öppen marknadsekonomi och en utvecklad välfärdsstat med höga skatter.
Socialdemokraterna befinner sig nu i ett läge där de yngre generationerna ser moderater som lika naturliga regeringschefer som socialdemokrater. Vi är i ett läge där S (och M) sedan ett knappt decennium har släppt den restriktiva och reglerade invandringspolitiken. Vilket kraftigt har ökat förutsättningarna för SD att växa fort och rejält. Detta SD kör hårt på invandringsfrågan och skramlar med vapnet att försöka fälla varje regering som ökar invandringen. S är i ett läge där Vänsterpartiet inte alls är redo för ens uppgiften att vara ett fungerande regeringsunderlag. Partiets verklighetsbefriade krav på S och MP:s budget för att rösta på den visar tydligt att S inte kan luta sig på V. MP är purfärska och har under de två månader som gått visat sig ha ordentliga inkörningsproblem. Vi är i en situation där nyvalet återstartar den borgerliga Alliansen vilket betyder att S återigen riskerar att hamna i ett utanförskap under valrörelsen.
Vartåt ska så Socialdemokraterna? På pressträffen i går eftermiddag såg det ut som om Stefan Löfven var förbannad och i affekt. Det är inte så bra att fatta beslut när känslorna stormar hit och dit. Det lät på pressträffen som att S och MP ska driva var sin valrörelse men med samma innehåll: Den av Vänsterpartiet dikterade och just nedröstade budgeten. Jag utgår från att det inte blir på det viset när känslorna väl stillat sig och tankarna trillat ner lite mer ordentligt. Att rusa vänsterut i detta läge skulle förvisso öka konfliktnivån i politiken, vilket efterfrågas av många vänsterromantiker. Det slags konflikter vinner dock S ingenting på. Det enda bestående resultatet skulle bli att 10-talets plågor fördjupas och förvärras.
Widar Andersson