Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Riksdagens nya parti ger hopp

Blogg2016-10-25 20:42

Den 24 juni i år diskuterade jag här i Folkbladet om kommande nya partier i riksdagen. Det jag såg framför mig var en utbrytning ut Miljöpartiet: ”Miljöpartiets mest fundamentalistiska riksdagsledamöter Carl Schlyter, Annika Lillemets, Jabar Amin och Valter Mutt håller mycket tydligt på att mäla sig ut ur riksdagsgruppen. De negligerar såväl partiledningens som sina hemmadistrikts uppmaningar att hålla sig till partiets linje i för regeringen viktiga voteringar. Senast fronderade de - utan att förvarna i rimlig tid - vid tisdagens votering om migrationspolitiken. Enligt Ekot har de fyra ledamöterna även slutat att delta på riksdagsgruppens veckomöten. Den kommande partisplittringen är inte märklig. Politiken är så pass spännande påfrestande idag att sådana saker händer.”

Mer att läsa: Förtryck som vanhedrar.

Ungefär fyra månader senare är det alltmer uppenbart att riksdagens nästa parti är en sammanslutning med arbetsnamnet SLAM. Schlyter, Lillemets, Amin och Mutt deltar, enligt vad DN rapporterar ikväll, alltmer sporadiskt i Miljöpartiets partigrupp i riksdagen.

Utbrytningen kommer. Lita på det. Det enda som kan stoppa ett definitivt uppbrott är att de fyra i SLAM inser att de inte kommer att manifestera något annat än ett exempel på drop outs. De fyra är inte ett dugg mer fräscha än de benhårda abortmotståndare som fick ge sig mot Göran Hägglund i KD när det begav sig.

Eftersom märkesåret 2017 närmar sig är det väl även på sin plats att jämföra SLAM med 1917 års kommunistiska utbrytning ur Socialdemokraterna. Något mer meningslöst och med mindre politisk betydelse för samhällsutvecklingen är det svårt att tänka sig. Förrän möjligtvis nu. De fyra utbrytarna har ingen Lenin och inget Ryssland i ryggen. Schlyter, Lillemets, Amin och Mutt har bara sig själva och sitt eget motstånd mot makt och inflytande i ryggsäcken.

Jag hoppas att Lövin och Fridolin visar kyla och distans i relationen till avhopparna. Maktpolitiskt betyder avhopparna ingenting. Framtidspolitiskt kan de faktiskt ge Miljöpartiet en chans att växa ut till ett starkare och mer självständigt grönt parti. Vilket är en nåd att stilla bedja om.  

Widar Andersson